Sara BergströmJamina Roberts lämnar landslaget efter 271 matcher — vad hennes karriär lär oss om kroppen och uthålligheten
Den 12 april 2026 spelar Jamina Roberts sitt sista match för det svenska handbollandslaget — mot Litauen i Kosta. Det blir avslutet på en 16 år lång landslagskarriär, med 271 landskamper och lagkaptensmärket på bröstet sedan 2022. Hon lämnar som den mest meriterade spelaren i svensk damhandboll. Men karriärlängden bakom henne väcker också en viktig fråga: hur tar egentligen kroppen emot decenniers elithandboll — och vad gäller för oss som spelar på amatörnivå?
En karriär utan motstycke i svensk handboll
Jamina Roberts, 35 år, debuterade i landslaget för 16 år sedan. Under den perioden ledde hon Sverige till EM-brons 2010, EM-silver 2014 och en femteplats i EM 2024. Hon spelar till vardags i danska Ikast Håndbold — en av Europas toppklubbar. Enligt European Handball Federation (EHF) har hon spelat flest mästerkapsmatcher av alla svenska handbollskvinnor — 19 stycken.
Hennes lagkamrat Nathalie Hagman avgår parallellt. De är del av en generation som nu lämnar för att ge plats åt yngre spelare, efter att Sverige trots allt säkrat sin plats i EM-slutspelet i december 2026.
Roberts avgång är en vändpunkt för hela det svenska laget. Men för oss som ser på utifrån — och kanske spelar handboll, innebandy eller fotboll på fritiden — finns det ett annat perspektiv att ta med sig: hur tar man egentligen hand om sin kropp för att kunna prestera länge?
Handbollens dolda kostnader för kroppen
Handboll är en kontaktsport med höga krav på knän, axlar, handleder och vrister. I en studie från European Journal of Sport Science lyfts knäskador som den vanligaste allvarliga skadetypen i handboll — med korsbandsskador på toppen. Axelskador kommer tätt efter, framför allt hos backs och mittrar med hög kaststräcka.
På elitnivå hanterar spelarna skadorna med ett helt tränarteam, daglig behandling, kostreglering och avancerad rehabilitering. På amatörnivå ser det annorlunda ut. De flesta amatörspelarna spelar trots smärta, återgår för snabbt efter en skada och missar de tidiga varningssignalerna som en specialist skulle fånga direkt.
Roberts och hennes generation spelade i en era med allt tätare matchschema. Europaligaspel, EM, VM och OS i kombination med högt tempo i clubblagen. Att klara av 271 matcher i landslaget utan allvarliga karriäravbrytande skador är inte självklart — det kräver systematisk kroppsvård, aktiv rehabilitering och kontinuerlig kontakt med idrottsmedicinska specialister.
Tre saker amatörspelaren kan lära sig av elitens medicinska arbete
1. Behandla smärta som information, inte hinder. Elitspelare ignorerar inte smärta — de kartlägger den. När Roberts eller en lagkamrat kände smärta i axeln efter ett kast, analyserades rörelsemönstret direkt. Amatörspelaren tenderar att spela vidare och hoppas att det "löser sig". Det gör det sällan utan rätt behandling.
2. Styrketräning för skadefria leder. I elithandboll är forebyggande styrketräning för axelrotatorerna, höftmuskulaturen och knästabilisatorerna en del av den dagliga träningen. För den som spelar handboll på halvtid är det lätt att hoppa över detta. Men ett enda korsbandshaveri kan innebära 9-12 månaders rehabilitering — ofta mer hos vuxna amatörer vars läkning är långsammare.
3. Regelbunden bedömning av en specialist, inte bara vid skada. Elitspelarna träffar inte läkaren och fysioterapeuten bara när de är skadade — utan som en förebyggande kontroll. En idrottsläkare kan identifiera mönster i rörelsekvaliteten, asymmetrier och tecken på överbelastning långt innan en skada inträffar.
När bör du söka hjälp som amatörspelare?
Inom handboll är dessa symtom skäl att boka tid hos en idrottsläkare eller ortoped:
- Knäsmärta vid löpning eller sidsteg som kvarstår mer än en vecka
- Klick eller låsningar i knäleden
- Axelsmärta vid kaströrelser, speciellt om smärtan sitter djupt och strålar ut mot armen
- Handledsvärk som inte försvinner med vila
- Upprepade vrickningar i samma fotled
En tidig konsultation är alltid billigare — och snabbare — än en sen operation följd av lång rehabilitering. Att investera i en specialist tidigt i problemutvecklingen är precis vad Roberts och hennes lagkamrater gjort under hela karriären.
Avsked och inspiration
Jamina Roberts lämnar scenen som en av de bästa spelarna Sverige producerat. Hennes karriärlängd är resultatet av talang, hård träning och en systematisk syn på kroppen som ett verktyg att vårda — inte bara använda. Den lärdomen gäller alla som spelar handboll, oavsett nivå.
För dig som spelar handboll eller annan kontaktsport och upplever ihållande smärta kan Expert Zoom hjälpa dig att hitta rätt specialist snabbt — utan lång väntetid.
Artikeln är allmänt informativ och ersätter inte medicinsk bedömning. Kontakta en idrottsläkare om du har kvarstående smärta efter träning eller match.
Att avsluta karriären: kroppen efter elitidrott
Roberts avgång lyfter ännu ett perspektiv som sällan diskuteras: vad händer med kroppen efter att elitkarriären är slut? Övergången från ett intensivt träningsschema till ett mer normalt liv kan medföra egna hälsoutmaningar — muskelförlust, förändringar i benstyrka, ökad risk för depression och identitetskriser.
En idrottspsykolog eller en specialist i övergångsvård kan hjälpa elitidrottare att hantera den här fasen på ett strukturerat sätt. Men för den breda allmänheten som tränar regelbundet gäller en enklare princip: att sakta ner behöver inte betyda att sluta. Att hitta rätt rörelsenivå för sin ålder och sina mål — med stöd av en läkare eller fysioterapeut — är en investering i hälsa som betalar sig under decennier.
