Nya granregler 2026 ökar tvisterna – vad händer om grannen bygger för nära?

Sedan 1 december 2025 gäller nya bygglovsregler i Sverige – och förändringarna har lett till en markant ökning av granntvisterna under 2026. Boverket rapporterar om ett kraftigt ökat inflöde av frågor kring stängsel, plank och tomtgränser. Paradoxalt nog beror ökningen inte på att reglerna blivit strängare, utan på att de förenklats: många husägare tror att de nu kan bygga fritt – men det finns fortfarande skarpa gränser, och de som missar dem riskerar att tvingas riva vad de just byggt på egen bekostnad.

De sex förändringarna – och de tre fallgroparna

De nya reglerna, som Boverket tagit fram och som trädde i kraft 1 december 2025, förenklar processen för en rad åtgärder runt bostäder. För stängsel och plank gäller nu följande utgångspunkter:

• Stängsel under 1,1 meters höjd med minst 50 procents genomsiktlighet är i regel bygglovsbefriat – men det är kommunen som gör den slutliga bedömningen.
• Plank eller mur upp till 1,8 meter högt, placerat inom 3,6 meter från en byggnad, kräver inget bygglov.
• Plank eller mur på mer än 3,6 meters avstånd från byggnaden är bygglovsfritt upp till 1,2 meter.

Förenklingen låter tydlig – men den gäller inte fullt ut om du vill placera ett stängsel nära tomtgränsen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) måste ett plank stå minst 4,5 meter från tomtgränsen, om du inte har grannens skriftliga medgivande. Det är just kravet på skriftlighet som nu är lagstadgat, och som skapar nya konflikter.

Fastighetsjurister som hanterar granntvisterna 2026 identifierar tre återkommande fallgropar:

1. Olovligt plank: Husägare sätter upp ett plank utan bygglov eller grannmedgivande, i tron att de nya reglerna ger dem rätten. Kommunens byggnadsnämnd kan kräva rivning – helt på ägarens bekostnad.

2. Muntliga avtal: Grannen säger "det är okej" – men medgivandet är inte skriftligt. Om grannen säljer sin fastighet och den nye ägaren kräver att planket rivs, är det muntliga medgivandet i praktiken värdelöst enligt de nya reglerna.

3. Oklara tomtgränser: Många husägare vet faktiskt inte exakt var tomtgränsen går. I äldre villaområden kan gränserna ha förskjutits av häckar och staket som aldrig blivit korrekt lantmäteriförrättade. Konsekvensen: granntvist om ett område som ingendera parten kan bevisa att de äger.

Vad advokaterna ser varje vecka – och varför tidig rådgivning sparar pengar

Advokater specialiserade på fastighetsrätt rapporterar om ett märkbart ökat inflöde av ärenden sedan de nya reglerna trädde i kraft. En av anledningarna är att förenklade regler ofta ger en falsk trygghetskänsla – husägare agerar utan att ha läst de undantag och villkor som fortfarande gäller.

Tre typer av tvister återkommer oftast:

Granntvisterna om stängsel och plank är visserligen inte nya, men 2026 ser advokater en ny typ av fall: konflikter som uppstår efter fastighetsförsäljningar. En husägare bygger ett plank med muntligt godkännande från en granne. Grannen säljer. Den nye ägaren har aldrig gett sitt medgivande och kräver att planket rivs.

Enligt Boverkets riktlinjer för plan- och bygglagen är det skriftliga medgivandet ett formellt krav – utan det kan kommunen tvingas vidta åtgärder mot byggnadens ägare, oavsett hur länge planket stått. Det innebär att ett plank som stått i tre år utan skriftligt medgivande fortfarande kan krävas borttaget om någon klagar.

Fastighetsjurister rekommenderar tre grundläggande åtgärder innan varje projekt som rör tomtgränsen:

• Hämta en fastighetskartering från Lantmäteriet för att bekräfta var tomtgränsen faktiskt ligger. Många tror att de vet var gränsen går – och har fel.
• Säkra grannens medgivande skriftligen och arkivera dokumentet tillsammans med övriga fastighetshandlingar. En e-post räcker i de flesta fall som skriftlig dokumentation.
• Kontakta kommunens byggnadsnämnd vid minsta osäkerhet. De är skyldiga att ge vägledning, och ett informellt förhandsbesked kan räcka för att undvika problem.

Du kan också läsa mer om vad som gäller när du anlitar hantverkare för husrenoveringar och vilka rättigheter du har vid tvister i den här artikeln om husdrömmar och renoveringsrättigheter 2026.

Erik sätter upp ett plank i Sollentuna – och tvingas riva det

Situationen är tyvärr inte ovanlig. Tänk dig Erik, husägare i Sollentuna sedan 2022. I april 2026 bestämde han sig för att sätta upp ett 1,6 meter högt traplank längs tomtgränsen mot grannen för att skapa avskildhet i trädgården. Han undersökte de nya reglerna och tolkade dem som att ett plank nära byggnaden var bygglovsfritt upp till 1,8 meter – vilket stämmer, givet att planket placeras inom 3,6 meter från byggnaden.

Det han missade: planket skulle placeras längs tomtgränsen, det vill säga närmre än 4,5 meter. Han frågade grannen muntligen och fick ett "jodå, det är lugnt". Utan att säkra medgivandet skriftligen, satte han igång och lade ned 28 000 kronor på material och arbete.

Tre månader senare säljer grannen sin fastighet. Den nye ägaren, Fatima, har aldrig sett eller godkänt planket och lämnar in ett formellt klagomål till Sollentuna kommuns byggnadsnämnd.

Utfallet: byggnadsnämnden utfärdar ett föreläggande mot Erik. Han ombeds att antingen inkomma med ett skriftligt medgivande från Fatima – eller att riva planket inom tre månader. Fatima nekar till medgivande.

Om Erik hade rivit planket: rivningskostnaden för ett 15 meter långt traplank ligger på 22 000–35 000 kronor inklusive bortforsling av material. Totalkostnad: upp till 63 000 kronor för ett plank som aldrig fick stå kvar.

Om Erik istället från början konsulterat en fastighetsjurist: en timmes rådgivning kostar typiskt 1 500–2 500 kronor. Han hade då fått veta att han behövde skriftligt medgivande, fått hjälp att formulera ett korrekt dokument att skicka till grannen – och om grannen nekat, kunnat söka bygglov i tid. En bygglovsprocess tar visserligen 10 veckor, men ger ett formellt beslut som gäller oavsett vem som äger grannfastigheten.

Skillnaden i kronor: 2 500 mot potentiellt 63 000. Skillnaden i oro och tid: inget mätbart.

Vad du bör göra nu – oavsett om du planerar att bygga eller din granne redan har gjort det

Om du planerar att sätta upp stängsel, plank eller mur 2026:

Börja med att hämta en fastighetskartering från Lantmäteriet och kontrollera exakt var tomtgränsen går. Mät ut avstånd från byggnaden och tomtgränsen och jämför med de regler som gäller i just din kommun – kommunala föreskrifter kan skilja sig från de nationella grundreglerna.

Säkra därefter grannens medgivande skriftligen. Det räcker med ett enkelt brev eller e-post där grannen bekräftar att de godkänner plankens placering och höjd. Spara dokumentet digitalt och fysiskt.

Tveka inte att ringa kommunens byggnadsnämnd för ett informellt förtydligande innan du börjar. De flesta kommuner ger kostnadsfri vägledning och det kostar ingenting att fråga.

Om din granne redan har satt upp något som du misstänker bryter mot reglerna:

Dokumentera med fotografier, mät upp avstånd och notera datumet. Ta reda på om det finns ett gällande bygglov för åtgärden – det kan du kontrollera via kommunens arkiv. Lämna sedan in ett klagomål till byggnadsnämnden. De är skyldiga att utreda.

Om tvisten kvarstår, konsultera en fastighetsjurist om dina möjligheter att kräva rivning eller skadestånd. En enklare handläggning via jurist kostar typiskt 5 000–15 000 kronor. Om tvisten når tingsrätten kan kostnaderna stiga till 50 000 kronor eller mer – vilket gör tidig rådgivning till en mycket kostnadseffektiv investering i båda riktningar.

ExpertZoom kopplar dig direkt med erfarna fastighetsjurister och advokater som kan granska just ditt fall och hjälpa dig att agera rätt från start – innan ett missförstånd blir en rättegång.

Juridisk information: Denna artikel är ett informativt redaktionellt underlag och ersätter inte individuell juridisk rådgivning. Fastighetsrätt varierar beroende på fastighetsförhållanden, kommunala föreskrifter och enskilda omständigheter. Kontakta alltid en kvalificerad jurist vid tveksamheter.