Hockeynews rapporterar om svensk ishockeys skadestopp – när ska en spelare söka vård?

Svensk ishockey befinner sig i en intensiv period av matcher och turneringar under 2026. Samtidigt som publiken jublar åt mål och räddningar, rapporterar Hockeynews.se och andra medier om en växande skadelista som drabbar både elitspelare och unga talanger. Frågan är inte längre om skador kommer att uppstå, utan när – och hur allvarliga de är.

Skadestatistiken talar sitt tydliga språk

Ishockey är en av Sveriges populäraste sporter, men också en av de mest fysiskt krävande. Enligt statistik från Svenska Ishockeyförbundet och rapportering från Hockeynews.se har antalet rapporterade skador under säsongen 2025/2026 legat på en fortsatt hög nivå. De vanligaste skadorna omfattar hjärnskakningar, knäskador, axelluxationer och handledsfrakturer.

– Hjärnskakningar är det vi oroar oss mest för, säger en idrottsläkare med lång erfarenhet av att arbeta med hockeyspelare på elitnivå. Varje säsong ser vi ett stort antal fall, och det finns fortfarande en kultur inom sporten där spelare förväntas spela vidare trots att de har fått en smäll mot huvudet.

Under vintern och våren 2026 har flera uppmärksammade fall rapporterats i Hockeynews.se där spelare tvingats stå sidan under längre perioder på grund av post-concussion syndrome, det tillstånd där symtomen från en hjärnskakning inte läker ut inom den förväntade tiden.

Hjärnskakning: den osynliga skadan

En hjärnskakning uppstår när hjärnan utsätts för en plötslig acceleration eller retardation, vilket är oundvikligt i en fullkontaktsport som ishockey. Symtomen kan vara svårfångade och varierar kraftigt mellan individer.

– Det som gör hjärnskakningar så luriga är att de inte syns på röntgen eller magnetkamera i de flesta fall, förklarar idrottsläkaren. En spelare kan se helt okej ut men ändå ha svåra symtom som huvudvärk, yrsel, koncentrationssvårigheter och ljuskänslighet.

Enligt riktlinjer från Svenska Ishockeyförbundet och Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) ska en spelare som misstänks ha drabbats av hjärnskakning omedelbart tas ur spel och inte återvända förrän en läkare har godkänt det. I verkligheten är det dock inte alltid så enkelt.

– Spelaren vill ofta tillbaka så fort som möjligt. Det är en del av hockeykulturen – att vara tuff, att inte visa svaghet. Men att återvända för tidigt efter en hjärnskakning är inte bara riskabelt för den aktuella skadan, det ökar också risken för allvarliga långsiktiga konsekvenser.

När ska en spelare söka vård?

För föräldrar till unga hockeyspelare, tränare och spelare själva är det avgörande att känna till varningsflaggorna. Enligt Socialstyrelsen och Svenska Ishockeyförbundet ska vård alltid sökas om något av följande symtom uppstår efter en smäll mot huvudet:

• Medvetslöshet, även om den bara varar några sekunder
• Upprepad kräkning
• Svår eller tilltagande huvudvärk
• Förvirring eller minnesförlust
• Oregelbunden gång eller balanssvårigheter
• Dubbelseende
• Krampanfall

– Även om symtomen verkar milda är det alltid bättre att vara på den säkra sidan, säger idrottsläkaren. En tidig bedömning kan förhindra att en lätt hjärnskakning utvecklas till något allvarligare.

För ungdomsspelare gäller särskilda försiktighetsregler. Forskning visar att barn och ungdomar har längre återhämtningstider än vuxna och är mer känsliga för upprepade hjärnskakningar.

Knä och axel: de mekaniska skadorna

Utöver hjärnskakningar är knäskador och axelluxationer bland de vanligaste och mest handikappande skadorna i ishockey. Främst handlar det om skador på korsband och menisker, ofta till följd av tacklingar eller snabba riktningsförändringar på isen.

– En korsbandsskada kan innebära att en spelare är borta resten av säsongen, förklarar en fysioterapeut specialiserad på idrottsskador. Operation följt av ett år av rehabilitering är standard.

Axelluxationer, det vill säga när axeln hoppar ur led, är också vanliga – särskilt bland försvarsspelare som ofta hamnar i sargdueller. Även om en axelluxation i de flesta fall går att återställa på plats, kan ledbanden skadas och leda till återkommande instabilitet.

– Har man en gång lyckats luxera axeln är risken betydligt större att det händer igen, säger fysioterapeuten. Då kan man behöva överväga operation för att stabilisera leden.

Förebyggande åtgärder som fungerar

Trots att ishockey per definition är en farlig sport finns det bevisade metoder för att minska skaderisken. Rätt teknik i tacklingar – att tackla med huvudet upp och undvika kontakt med huvudet – är en av de viktigaste faktorerna.

– Hockeyns regelverk har skärpts avsevärt de senaste åren, säger idrottsläkaren. Att tackla mot huvudet eller att sikta mot huvudet i en check leder numera till matchstraff och avstängning. Det har gjort skillnad.

Styrketräning med fokus på bålmuskulatur och benstyrka är en annan viktig faktor. En stark bål ger bättre stabilitet i tacklingssituationer och minskar risken för whiplash-relaterade skador. God balans och koordination, tränad genom exempelvis proprioceptiv träning, minskar risken för knäskador.

Utrustning spelar också roll. En välpassande hjälm som är certifierad enligt gällande standarder är obligatorisk, men lika viktigt är att den sitter rätt. En hjälm som åker runt på huvudet ger inte det skydd den är avsedd för.

Rehabilitering: tålamod är nyckeln

När skadan väl är ett faktum är rehabiliteringen avgörande för utfallet. För hjärnskakningar handlar det om gradvis återgång till aktivitet – ett protokoll som har utvecklats avsevärt under de senaste åren.

– Förr i tiden lade man sig i ett mörkt rum och vilade tills symtomen försvann, säger fysioterapeuten. Idag vet vi att en kontrollerad, gradvis återgång till lätt aktivitet faktiskt främjar läkningen. Det handlar om att hitta rätt balans.

Processen innebär vanligtvis att spelaren börjar med symtomfri vila, sedan övergår till lätt fysisk aktivitet som promenader och cykling, och successivt återinför mer intensiv träning. Kontakt med lagkamrater och spelövningar kommer först i slutet av processen.

– Det viktigaste kriteriet är att spelaren är helt symtomfri under varje steg innan man går vidare till nästa, betonar fysioterapeuten. Att skynda på processen är det sämsta man kan göra.

Expertens råd till föräldrar och tränare

För den som är förälder till en ung hockeyspelare, eller tränare för ett lag, finns det några grundläggande principer att hålla sig till.

Först och främst: ta alltid en smäll mot huvudet på allvar. Om en spelare har fått en tackling och verkar vinglig eller desorienterad, ska personen omedelbart tas ur spel och utvärderas av läkare. Att lita på spelarens egen bedömning är riskabelt – adrenalinet kan dölja symtomen.

För det andra: se till att spelaren har rätt utrustning och att den är i gott skick. En hjälm som har tagit flera hårda smällar kan ha försämrat skydd trots att den ser okej ut.

För det tredje: uppmuntra en kultur där det är okej att säga till när något känns fel. Den tuffaste spelaren är inte den som spelar med en hjärnskakning – det är den som vet när det är dags att stanna.

För den som vill veta mer om hur man förebygger och hanterar idrottsskador finns det specialister inom idrottsmedicin och fysioterapi som kan ge skräddarsydda råd baserade på spelarens ålder, nivå och skadehistorik.