Sara BergströmH&M toppar återigen svenskarnas sökningar 2026, och samtidigt växer en fråga som få tänker på när de river av prislappen på ett nytt plagg: vad har egentligen kläderna varit i kontakt med innan de nådde din hud? Forskare vid Stockholms universitet har hittat flera hundra kemiska föreningar i testade klädesplagg, och i vissa fall överskred halterna det som är tillåtet enligt EU:s kemikalielagstiftning Reach. För den som får oförklarlig klåda, rodnad eller eksem efter ett köp kan svaret sitta närmare huden än man tror.
Därför trendar frågan just nu
Fast fashion-modellen bygger på snabba kollektioner och låga priser, och Sverige är en av H&M:s hemmamarknader. När intresset för märket åter tar fart i sökstatistiken följer också en växande medvetenhet om textilkemikalier. Kemikalieinspektionen har kartlagt innehållet av farliga ämnen som kan finnas i textilier och konstaterar att kläder, skor och andra varor av textil och läder kan innehålla rester av kemikalier från produktionen.
Det handlar inte om att peka ut ett enskilt märke. Problemet är strukturellt och rör hela branschen. Efter Greenpeace kampanj "Detox My Fashion" för drygt tio år sedan lovade H&M och ett trettiotal andra varumärken att fasa ut de mest skadliga kemikalierna. Enligt uppföljningar har flera av företagen ökat sin transparens och minskat utsläppen, men forskningen visar att färdiga plagg fortfarande kan bära på ämnen som påverkar känslig hud.
Så känns textilallergi
Textilrelaterade hudbesvär visar sig oftast som kontakteksem: kliande, röd och ibland fjällande hud på ställen där tyget ligger tätt mot kroppen. Vanliga områden är armhålorna, ljumskarna, midjan där byxlinningen sitter och nacken vid kragen. Besvären kan komma direkt eller först efter upprepad användning, vilket gör dem svåra att koppla till just kläderna.
Många misstar reaktionen för torr hud eller en vanlig allergi och byter hudkräm istället för att granska garderoben. Om besvären återkommer varje gång du bär ett visst plagg, eller försvinner när du är ledig och bär äldre kläder, är det en signal värd att ta på allvar. En dermatologisk bedömning kan skilja textilallergi från eksem av andra orsaker.
Vilka ämnen ligger bakom
Flera kemikaliegrupper är återkommande misstänkta. Dispersionsfärger, som används för att färga syntetmaterial som polyester, hör till de vanligaste orsakerna till allergiskt kontakteksem från kläder. Formaldehydhartser, som tillsätts för att göra plagg skrynkelfria eller krympfria, kan frigöra formaldehyd som irriterar huden. Azofärgämnen är reglerade inom EU eftersom vissa kan brytas ned till hälsofarliga ämnen, och metaller som nickel i knappar, dragkedjor och nitar utlöser reaktioner hos personer som redan är nickelallergiska.
Forskargrupper i Sverige arbetar nu med att ta fram analysmetoder för olika klasser av skadliga textilkemikalier – både kända och okända – med särskilt fokus på ämnenas hudallergiframkallande effekter. Målet är att bättre förstå vad som faktiskt orsakar textilallergi, en kunskap som idag är ofullständig.
När du bör träffa en hudläkare
De flesta lindriga reaktioner går över när man slutar bära det aktuella plagget. Men det finns tillfällen då professionell hjälp är motiverad. Sök vård om eksemet är utbrett, vätskar eller inte läker trots att du undvikit misstänkta kläder, om du får återkommande skov utan tydlig orsak, eller om huden blir infekterad med gulaktiga sårskorpor och ökande smärta.
En hudläkare eller allergolog kan utreda vad reaktionen beror på, bland annat genom lapptest (epikutantest) där små mängder av olika ämnen appliceras på ryggen för att se vilka som ger utslag. För den som vill förstå skillnaden mellan olika utredningsmetoder finns en genomgång av hur allergitester går till och vad vården erbjuder. Ett korrekt ställt diagnosunderlag gör det möjligt att undvika rätt ämnen framöver istället för att gissa.
Att rådgöra med en specialist på ett tidigt stadium sparar ofta både tid och lidande. Via Expert Zoom kan du komma i kontakt med legitimerade hudläkare och allergologer som kan bedöma dina besvär och vägleda dig vidare i vårdkedjan.
Vad du kan göra själv
Det enklaste och mest effektiva rådet är att alltid tvätta nya plagg innan första användning. En vanlig maskintvätt sköljer bort en betydande del av de ytliga kemikalierester och överskottsfärg som sitter kvar från produktionen. Välj gärna plagg i oblekt eller ljust färgade naturmaterial när du vet att du har känslig hud, eftersom starkt färgade syntetplagg statistiskt oftare är förknippade med reaktioner.
Titta också efter märkningar. Plagg certifierade enligt standarder som Oeko-Tex Standard 100 har testats mot ett stort antal skadliga ämnen. Undvik att bära nya, ovärda plagg direkt mot huden under svettiga förhållanden, som på gymmet, eftersom fukt och värme ökar upptaget av kemikalier genom huden.
För den som vill fördjupa sig i regelverket har Kemikalieinspektionen samlat information om vilka kemikalier som får finnas i textilier och vilka gränsvärden som gäller. Där framgår att ansvaret för att kläder är säkra i grunden ligger hos tillverkare och importörer, men som konsument har du rätt att ställa krav och att reagera om ett plagg ger besvär.
Fast fashion kommer knappast att försvinna, men medvetenheten om vad vi bär direkt mot huden ökar. Att lyssna på kroppens signaler, tvätta nytt innan användning och söka expertråd i tid är tre enkla steg som gör stor skillnad för den känsliga huden.
Den här artikeln är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning. Vid ihållande eller allvarliga hudbesvär bör du kontakta hudläkare eller vårdcentral.
