Maria LindbergDen 5 april 2026 var det exakt 18 år sedan den tioåriga Engla Höglund cyklade hemifrån i Stjärnsund i Dalarna och aldrig kom tillbaka. Gärningsmannen Anders Eklund sitter fortfarande i fängelse – men kampen om vad "livstid" egentligen innebär har inte tystnat. Tvärtom.
Englamordet: ett brott som formade svensk rättsdebatt
Den 13 april 2008 erkände Anders Eklund, då 42 år gammal, att han kidnappat och mördat Engla. Han dömdes i oktober 2008 till livstids fängelse och erkände även ett annat mord – mordet på Pernilla Hellgren år 2000. Fallet skakade Sverige och satte brottsofferperspektivet i centrum av den juridiska debatten.
Englas mamma Carina Höglund har sedan dess blivit en av Sveriges mest kända brottsofferföreträdare. I september 2025 vägrade hon Viaplay att filma på brottsplatsen inför dokumentärserien "Svenska Fall" – men kanalen sände ändå avsnittet "Ondskans ansikte" i september 2025. Det utlöste en storm av reaktioner och väckte på nytt frågan: vilka rättigheter har offer och anhöriga egentligen?
Kan livstidsstraff omvandlas i Sverige?
Det korta svaret är: ja, det är möjligt – men sällan beviljat. Enligt svensk lag kan Högsta domstolen på ansökan omvandla ett livstidsstraff till ett tidsbestämt straff. Detta kallas tidsbestämning. Anders Eklund ansökte 2019 om att hans livstidsstraff skulle omvandlas till 18 år – vilket hade inneburit en möjlig frigivning runt 2026. Ansökan avslogs med hänvisning till hög återfallsrisk. En ny ansökan 2023 avslogs av samma skäl.
Statistiken talar sitt tydliga språk: av de livstidsdömda som ansöker om tidsbestämning beviljas en liten andel. Kriminalvården och rättspsykiatriska bedömningar väger tungt. Offrets familj har rätt att yttra sig under processen, men deras åsikt är inte bindande – vilket har kritiserats av brottsofferorganisationer under många år.
Den nya lagen 2026: hårdare regler för villkorlig frigivning
Den 1 januari 2026 trädde en ny lagstiftning om villkorlig frigivning i kraft i Sverige (proposition 2025/26:34). De nya reglerna innebär att den som dömts till fängelse i sex år eller mer måste avtjäna tre fjärdedelar av strafftiden innan villkorlig frigivning kan beviljas, jämfört med tidigare två tredjedelar.
Reformen är direkt kopplad till den debatt som fall som Englamordet och liknande grova brott har gett upphov till. Brottsoffergrupper och anhöriga har länge drivit frågan om att "livstid ska vara livstid" och att villkorlig frigivning sker för tidigt för gärningsmän som begått de allvarligaste brotten.
För livstidsdömda gäller dock separata regler – de friges aldrig villkorligt utan måste antingen beviljas nåd av regeringen eller få straffet tidsbestämt av domstol. Den nya lagen påverkar därmed inte direkt fall som Eklunds, men signalerar en tydlig politisk riktning.
Brottsoffrets rättigheter: vad säger lagen?
Brottsoffermyndigheten är den statliga myndighet som har i uppdrag att stärka brottsoffers ställning i rättsprocessen. Enligt Brottsoffermyndigheten har offer och anhöriga rätt till:
- Målsägandebiträde – en av staten betald advokat som företräder offret eller de anhöriga under förundersökning och rättegång
- Skadestånd – ersättning från gärningsmannen för psykiskt och fysiskt lidande
- Brottsofferfonden – statlig ersättning om gärningsmannen saknar betalningsförmåga
- Information – rätten att informeras om när en dömd person frigörs eller beviljas permission
Carina Höglunds kamp illustrerar en central brist: även om dessa rättigheter finns formellt på papper är det inte alltid enkelt att navigera systemet utan juridisk hjälp. Dokumentärsagan med Viaplay visar dessutom att det finns ett vakuum i lagstiftningen kring offer och mediaintrång – ett område som rättsexperter nu lyfter fram som en reformfråga.
Vad kan en advokat göra för brottsoffer?
En erfaren advokat med inriktning på brottsofferfrågor, eller en jurist specialiserad på brottsrätt, kan spela en avgörande roll i flera skeden. Dels under rättegången – som målsägandebiträde – dels i efterföljande processer som skadeståndsärenden, ansökningar om brottsofferfondersättning och yttranden vid tidsbestämningsansökningar.
Många brottsoffer och anhöriga vet inte att de har rätt till ett målsägandebiträde och att staten betalar för det. Att tidigt kontakta en advokat som känner till systemets gångar kan avgöra om man får ut den ersättning man har rätt till och om ens röst hörs i rättsprocessen.
Det finns även en möjlighet för anhöriga att anlita en privatjurist för att bevaka sina intressen i media- och integritetsrättsliga frågor – exempelvis när dokumentärfilmare vill publicera material som rör offret utan familjens samtycke. Enligt tryckfrihetsförordningen och dataskyddslagstiftningen (GDPR) finns det gränser för vad media kan publicera om identifierbara brottsoffer, men dessa gränser är inte alltid tydliga och kräver ofta juridisk tolkning.
18 år av kamp – och ett system under förändring
Englamordet är inte bara en tragedi i en liten by i Dalarna. Det är ett rättsfall som har format hur Sverige tänker kring livstidsstraff, brottsofferperspektiv och mediaintrång. Carina Höglunds 18 år långa kamp är ett vittnesmål om vad det kostar att verka för rättvisa utan tillräckliga juridiska resurser.
Den nya lagen från 2026 är ett steg i rätt riktning. Men juridiken kring brottsoffers rättigheter är fortfarande komplex, och det gäller att veta var man ska vända sig.
Behöver du hjälp att förstå dina rättigheter som brottsoffer, anhörig eller i ett pågående rättsligt ärende? På ExpertZoom kan du hitta och kontakta kvalificerade advokater med erfarenhet av brottsofferfrågor och straffrätt. Läs mer om liknande fall i Laxårättegången 2026: vad åtalet om medhjälp till mord innebär juridiskt.
Obs: Informationen i denna artikel är av allmän karaktär och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta alltid en kvalificerad advokat för råd i din specifika situation.
