Sara BergströmJuventus-backen Emil Holm tvingas lämna den svenska VM-truppen 2026 på grund av en muskelskada som bedöms hålla honom borta från spel i flera veckor. Förbundskapten Graham Potter bekräftade beskedet den 30 maj 2026 och meddelade att FC Dallas-spelaren Herman Johansson ersätter honom i truppen. En besvikelse för Holm – men vad säger forskningen om muskelskadors läkningsprocess och varför utslår de så många elitspelare just inför stora turneringar?
Varför muskelskador drabbar toppfotbollsspelare hårdast
Fotboll ställer extrema krav på musklerna. Snabba riktningsbyten, explosiva accelerationer och täta matcher under en lång säsong belastar framför allt lårmusklerna, vaderna och höftböjarna. Under slutet av säsongen, när spelarna är trötta och matchfrekvensen är hög, ökar risken för muskelskador kraftigt.
Emil Holm spelar som högerback i Juventus och har under säsongen 2025/26 hanterats varsamt av sin klubb inför VM. Trots det räckte det inte. Muskelskador kan uppstå utan förvarning, även hos vältränade proffs som aktivt arbetar med skadeförebyggande program. Enligt Riksidrottsförbundets medicinska riktlinjer är muskelbristningar en av de vanligaste skadorna i kontaktsporter och drabbar uppemot 30 procent av alla elitspelare under en säsong.
Tre grader av muskelbristning – och de avgör återhämtningstiden
Alla muskelskador ser inte likadana ut. Sjukvården delar in dem i tre grader beroende på hur allvarlig vävnadsskadan är.
Grad 1 innebär att ett fåtal muskelfibrer brister. Smärtan är ofta mild till måttlig och spelaren kan vanligtvis återvända till full träning inom en till tre veckor. Svullnad är begränsad och rörelseomfånget påverkas lite.
Grad 2 är en partiell bristning där en mer betydande del av muskelns fibrer skadas. Här uppstår tydlig smärta, svullnad och nedsatt kraft. Läkningstiden varierar mellan fyra och åtta veckor, beroende på skadans exakta läge och individens rehabiliteringsprocess.
Grad 3 – den fullständiga bristningen – är den allvarligaste formen. Muskeln brister helt och spelaren upplever plötslig, intensiv smärta och förlust av funktion. Kirurgi kan ibland bli aktuellt. Återhämtningen tar vanligtvis tre till sex månader.
I Emil Holms fall handlar det enligt uppgifter om en skada som håller honom borta i "flera veckor", vilket tyder på att det rör sig om en grad 2-bristning. Det bekräftar också att han inte kunnat resa till VM, som inleds i juni 2026.
Enligt 1177 Vårdguiden bör den som misstänker en allvarligare muskelbristning alltid söka sjukvård för en korrekt diagnos. Att försöka träna igenom en grad 2-skada ökar risken för komplikationer och kan förlänga rehabiliteringstiden avsevärt.
Så ser rehabiliteringen ut för elitidrottare
Rehabilitering av en muskelskada följer en tydlig fasindelning, men tempot och metodiken varierar beroende på skadans svårighetsgrad och spelarens fysiska status.
Fas 1 – skydd och vila (dag 1–5): Det primära målet är att begränsa blödning och svullnad i muskelområdet. Is, kompression och vila är grundpelarna. Smärtlindring ges vid behov, men antiinflammatoriska läkemedel används restriktivt eftersom de kan hämma läkningsprocessen under de första dagarna.
Fas 2 – tidig mobilisering (dag 4–14): Så snart smärtan tillåter börjar lätt rörelseträning. Forskning visar att kontrollerad belastning stimulerar kollagensyntes och förbättrar muskelfibrernas inriktning under läkning. Passiv viloposition utesluts till förmån för aktiv återhämtning.
Fas 3 – styrka och koordination (vecka 2–6): Progressiv belastning ökar gradvis. Muskelstyrkan tränas i hela rörelseomfånget och neuromuskulär koordination prioriteras. För fotbollsspelare inkluderas löpträning och bollövningar utan kontakt.
Fas 4 – återgång till idrott (vecka 4–12): Spelaren testar gradvis matchliknande situationer: taktningsövningar, presstress och till sist fullt lagspel. Beslut om återgång baseras på funktionstester och smärtfrihet, inte enbart på kalendertidens gång.
Det är inte ovanligt att spelare som återvänder för tidigt drabbas av en ny skada på samma ställe. Återfallsrisken är som störst under de första sex veckorna efter att spelaren återgått till träning. Hos elitspelarna i Juventus innebär detta tät daglig uppföljning av medicinsk personal.
Amatöridrottarens risk: vad du bör ha koll på
Emil Holms skada sätter fingret på en verklighet som inte bara drabbar proffs. Motionärer och amatöridrottare drabbas av muskelskador minst lika ofta – men saknar ofta tillgång till Juventus läkarkår och daglig rehabilitering.
Vanliga varningssignaler att vara uppmärksam på:
- Plötslig, skarp smärta i en muskel under fysisk aktivitet
- En "knäppande" känsla i muskeln vid skadeögonblicket
- Svullnad, missfärgning (blåmärke) eller tydlig grop i muskeln
- Kraftig svaghet i den drabbade extremiteten
Hittar du igen dig i ett eller flera av dessa tecken bör du sluta träna omedelbart och söka vård. Att vila en, två dagar och sedan "testa" muskeln är den vanligaste orsaken till att en mild grad 1-skada förvandlas till en mer allvarlig grad 2-bristning.
En idrottsläkare kan snabbt göra en klinisk bedömning och, vid behov, remittera till ultraljud för att avgöra skadans utbredning. Det sparar tid, pengar och framför allt träningsdagar.
Se artikeln Inomhus-VM 2026: Vad elitidrottarnas skador lär oss om amatörlivet för en bredare genomgång av hur elitidrottarnas erfarenheter kan hjälpa motionärer att undvika vanliga misstag.
Experthjälp finns – även för dig utan VM-kontrakt
Emil Holms frånvaro i VM-truppen är ett tydligt exempel på att muskelskador inte diskriminerar: de drabbar såväl världseliten som helgmotionären. Skillnaden ligger i tillgången till vård.
I Sverige kan du via ExpertZoom snabbt komma i kontakt med en legitimerad idrottsläkare eller sjukgymnast som kan bedöma din skada, rekommendera rätt rehabiliteringsplan och svara på frågor om när det är säkert att återgå till träning. Att söka professionell rådgivning tidigt i förloppet är den effektivaste åtgärden för att minimera läkningstiden och minska risken för återfall.
Obs: Den här artikeln ger allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Kontakta sjukvården om du misstänker en muskelskada.
