Emma AnderssonSöndagen den 27 juli 2026 sätter sig Ebba Årsjö framför mikrofonen i Sommar i P1 — med tre guldmedaljer och ett brons från de Paralympiska vinterspelen i Milano-Cortina ännu i färskt minne. Men bakom segertåget döljer sig en sanning hon väljer att dela öppet: hon har levt med kronisk smärta i år, och hon är rädd för framtiden. "Om jag har så här ont nu, hur ska jag orka i 70 år till?" berättade hon för SVT Sport inför sommaren. Det är en fråga som över en miljon svenskar ställer sig varje dag — utan att ha svaret, och utan att ha sökt hjälp.
Det Ebba berättar som förändrar perspektivet
I höst ska Ebba Årsjö opereras. Ingreppet kan innebära lindring av den smärta som följt henne sedan barnsben — en smärta kopplad till hennes medfödda benförkortning, det tillstånd som paradoxalt nog också gjort henne till en av världens bästa parasportare inom alpin skidåkning. I sommarpratet talar hon öppet om åren då hon hatade sin kropp, om den mentala mörkrets period och om resan mot att hitta stolthet i det som en gång kändes som en begränsning.
Det är en berättelse om styrka. Men det är också en berättelse om vad som händer när man bär på en smärta ensam — och vad man riskerar att gå miste om när man inte söker professionell hjälp i tid.
Sverige har uppskattningsvis 1,5 miljoner invånare som lever med långvarig smärta, enligt Socialstyrelsen. Av dessa beräknas mer än hälften aldrig ha fått en strukturerad behandlingsplan från vården. Skälen är välkända: långa väntetider, svårigheten att beskriva smärtan för en läkare, eller den inbyggda övertygelsen att "det här är väl bara livet" — en övertygelse som Ebbas öppenhet utmanar på ett sätt som få offentliga berättelser gör.
Vad hälsoexperter vet om kronisk smärta
Smärta som varar längre än tre månader klassificeras medicinskt som kronisk. Det är inte en fråga om vilja eller tuffhet — det är biologi. Forskning visar att obehandlad kronisk smärta leder till ett fenomen kallat central sensitisering: nervsystemet "lär sig" att skicka smärtsignaler kontinuerligt, även när den ursprungliga skadan eller orsaken har läkt. Processen kan liknas vid ett falskt brandlarm som aldrig stängs av — med en verklig kostnad i form av försämrad livskvalitet, nedsatt arbetsförmåga och ökad risk för psykisk ohälsa.
Enligt 1177 Vårdguiden, den officiella svenska hälsoportalen, bör man kontakta vården om smärtan påverkar sömnen under mer än tre nätter i rad, hindrar vardagsaktiviteter som arbete eller promenader, inte svarar på receptfria smärtstillande medel, förändrar rörelsemönstret — att man börjar hälta, kompensera eller undvika rörelse — eller kombineras med nedstämdhet och känsla av hopplöshet.
Det sista är avgörande. Forskning visar ett starkt dubbelriktat samband mellan kronisk smärta och psykisk ohälsa: smärta ökar risken för depression med upp till 300 procent, och depression förstärker i sin tur smärtupplevelsen. EbbaÅrsjös berättelse om att hon "hatade allt och alla, främst mig själv" speglar en klinisk verklighet som hälsoexperter känner igen alltför väl.
En hälsoprofessionell kan inte bara behandla smärtan i sig — utan också bryta den onda cirkeln mellan fysisk smärta och psykiskt lidande, och skräddarsy en plan som faktiskt håller.
Emmas val: när fyra månaders väntan kostade en hel säsong
Ta exemplet med Emma, 38 år, hobbyidrottare och mamma till två barn i Göteborg. Under vintern 2025–2026 kände hon en molande värk i nedre delen av ryggen efter varje pass på gymmet. Smärtan kom och gick — ibland borta i tre dagar, sedan tillbaka igen efter ett aktivt helgat med barnens sportaktiviteter.
Emma väntade. Fyra månader.
I mars 2026 sökte hon till slut sin vårdcentral. Diagnosen: diskbuktning i ländryggen med begynnande nervpåverkan i höger ben. Remiss till fysioterapeut utfärdades, men väntetiden till specialist inom det offentliga vore ytterligare sex veckor.
Om Emma hade sökt vård direkt i november 2025, när smärtan hindrade hennes träning under tre på varandra följande veckor, hade tidig sjukgymnastik (250–350 kronor per besök med högkostnadsskyddet) och ett strukturerat rehabiliteringsprogram kunnat starta omgående. Forskning på diskproblematik visar att tidig intervention minskar total behandlingstid med i genomsnitt sex till tio veckor.
Emmas fyra månaders fördröjning innebar att central sensitisering hann etablera sig. Tre månaders rehabilitering i stället för sex veckor. Inget skiidåkningsläger med barnen i påsk. Och en oro som ekade bekant: "Om jag har så här ont nu, hur ska det se ut om fem år?"
Samma fråga som Ebba Årsjö ställde — men den frågan har ett svar, om den ges tillräckligt tidigt.
Fem tecken som aldrig bör ignoreras
Hälsoexperter är samstämmiga om vilka varningssignaler som innebär att egenbehandling inte längre räcker:
Smärtan varar längre än tolv veckor. Det är den kliniska gränsen för kronisk smärta. Vid den gränsen behövs ett professionellt kartläggningssamtal — inte ytterligare en förpackning ibuprofen.
Du tar smärtstillande medel dagligen utan ordination. Regelbunden användning av ibuprofen eller paracetamol mer än tio dagar per månad kan paradoxalt nog förstärka smärtan på sikt — ett fenomen kallat läkemedelsinducerad smärta, där kroppen anpassar sig och smärttröskeln sjunker. Risken är betydande och underdiagnostiserad i Sverige.
Smärtan stör sömnen tre eller fler nätter i rad. Sömn är kroppens viktigaste återhämtningsfönster. Sömnstörda patienter läker dokumenterat långsammare och löper signifikant högre risk för depression — vilket i sin tur förlänger smärtcykeln ytterligare.
Du kompenserar i ditt rörelsemönster. Att omedvetet börja halta, undvika att böja sig, eller byta sida när du bär något tungt — dessa anpassningar är kroppens sätt att skydda ett skadat område, men de skapar nya belastningsskador i intilliggande muskler och leder. Fysioterapeuter kan identifiera mönstret tidigt, innan det orsakar sekundärskador.
Smärtan kombineras med psykisk ohälsa. Hopplöshet, irritabilitet, social tillbakadragning eller sömnproblem som inte enbart förklaras av den fysiska smärtan — det är tecken på att du behöver ett multidisciplinärt team, inte ett enskilt läkarbesök.
Vad du kan göra redan i dag
Det EbbaÅrsjö gör nu — att välja operationen, att berätta öppet om smärtan och om de mentala utmaningarna bakom guldmedaljerna — är ett beslut som kräver just den kombination av mod och faktaunderlag som en expert kan bidra med.
För dig som inte är en paralympisk guldmedaljör med tillgång till ett helt idrottsligt stödteam gäller samma principer, fast via en annan ingång.
Dokumentera smärtan i sju dagar. Skriv ner tidpunkt, intensitet på skalan ett till tio, vad som utlöser den och vad som lindrar. Denna information halverar i praktiken det diagnostiska arbetet vid första läkarbesöket — och ger dig ett underlag att presentera om du upplever att du inte blir tagen på allvar.
Kontakta din vårdcentral och begär strukturerad bedömning. Be specifikt om en remiss till fysioterapeut, ortoped eller smärtspecialist om smärtan är mer än tre månader gammal. Du har alltid rätt till en second opinion om du inte är nöjd med bedömningen.
Undersök multidisciplinär smärtvård. Många regioner erbjuder smärtkliniker med team av läkare, psykolog, sjukgymnast och kurator. Forskning visar signifikant bättre behandlingsresultat för komplexa smärttillstånd i jämförelse med enskilda läkarbesök.
Boka en digital konsultation med hälsoexpert. Väntetiden till specialistvård är lång i Sverige. En konsultation med en hälsoexpert på ExpertZoom ger snabb vägledning om vilken typ av specialist du behöver, vilka frågor du ska ställa och hur du navigerar vårdsystemet mest effektivt — utan att behöva vänta veckor på en tid.
Ebba Årsjö valde att berätta i sitt sommarprat den 27 juli 2026. Hennes öppenhet är en påminnelse om att smärta aldrig behöver bäras ensam — och att professionell hjälp inte är ett tecken på svaghet, utan på klokt självledarskap. Operationen hon valt kan ge henne inte bara ett liv med mindre smärta, utan kanske ytterligare ett Paralympics och decennier av frisk rörelse.
Den sortens framtid börjar med ett enda samtal.
Observera: Denna artikel är av informationskaraktär och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning. Vid svår, plötslig eller kraftigt försämrad smärta — kontakta alltid sjukvård omedelbart.
