Anna LindgrenHösten 2026 öppnar en delsträcka av E4 Förbifart Stockholm för trafik – fyra år före ursprungsplanen. Sträckan Häggvik–Hjulsta, 18 kilometer varav merparten i tunnel under Stockholms västra delar, utrustas med ett av Sveriges tätaste trafikovervakningssystem. Kameror, sensorer och AI-styrda analysverktyg utgör ryggraden i ett system designat för säkerhet och trafikstyrning. Parallellt behandlar riksdagen ett lagförslag som kan ge kommuner rätt att sätta upp egna fartkameror med AI i stadsmiljö, och Malmö startar ett eget pilotprojekt redan hösten 2026. Den naturliga frågan uppstår: när du kör in i tunneln en vanlig tisdagsmorgon – vad registreras egentligen om just dig?
E4 Förbifart Stockholm: ett tekniskt nytt kapitel
E4 Förbifart Stockholm är ett av de mest komplexa infrastrukturprojekt som genomförts i Skandinavien. Sträckan är 21 kilometer lång, varav 18 kilometer löper under marken i en serie sammankopplade tunnlar väster om Stockholm. Totalkostnaden uppgår till mellan 51 och 53,5 miljarder kronor, enligt Trafikverket. Hela projektet väntas vara färdigställt runt 2030, men nordlig delsträcka öppnar alltså redan under hösten 2026.
I tunnlarna installeras ett heltäckande tekniskt system: byggteknikrum, pumpstationer, ventilationsautomatik och nödutgångar var hundrade meter – och kameror. Det är ett slutet utrymme som kräver kontinuerlig realtidsövervakning. Att förstå vilken typ av data som samlas in, av vem och med vilken rättslig grund, är centralt för alla som dagligen passerar tunneln som pendlare, transportör eller privatperson.
Vilka kameror finns i tunneln – och vad registrerar de?
Det finns tre huvudtyper av övervakningssystem i en modern trafiksäkerhetstunnel av den typ som byggs för E4 Förbifart:
Trafikflödeskameror räknar och klassificerar fordon i realtid. De mäter hastighet, köbildning och fordonstyp för att styra ventilation och dynamiska vägskyltar. Uppgifterna lagras aggregerat och kortfristigt – vanligtvis timmar till dagar – och kopplas inte till enskilda registreringsskyltar om inget brott begåtts.
Händelsekameror aktiveras vid olyckor, fordon som stannar, rök eller brand. De producerar videosekvenser som i utredningssyfte kan inkludera registreringsskyltar och siluetter av förare. Dessa sekvenser kan behållas längre – upp till flera månader – och lämnas ut till polisen vid begäran kopplat till pågående förundersökning.
Automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) – vardagligt kallade fartkameror – fotograferar fordon som överskrider hastighetsgränsen och läser av registreringsskylten. Sverige hade vid ingången av 2026 totalt 2 735 sådana kameror längs landets vägar. Trafikverkets mål är att nå 4 000 kameror, ett bestånd som beräknas rädda uppemot 20 liv per år. Varje registrerad hastighetsöverträdelse lagras och kan ligga till grund för böter eller åtal.
Utöver dessa tekniska system pågår en politisk debatt om AI-styrda kameror. En ny lag behandlad i riksdagen under 2025 öppnar för att polisen ska kunna använda realtidskameror med biometrisk fjärridentifiering vid eftersökning av misstänkta för grov brottslighet. EU:s AI-förordning sätter dock ett principiellt förbud mot sådana system på offentliga platser sedan den 2 februari 2025, med undantag enbart för allvarlig brottslighet och terrorismhot.
Vad säger lagen om den data som samlas in?
Trafikverket är personuppgiftsansvarig för kameradata i E4-tunneln och måste följa dataskyddsförordningen (GDPR) samt den svenska Kamerabevakningslagen (2018:1200). Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har publicerat vägledning om dataskydd och kamerabevakning som klargör vilka krav som gäller för alla verksamheter som bedriver kameraövervakning.
Konkret innebär GDPR-reglerna att:
- Ändamålet med varje kamera måste vara tydligt och avgränsat – trafiksäkerhet, driftsäkerhet eller brottsutredning är separata grunder
- Data får lagras maximalt så länge ändamålet kräver, inte längre
- Du har rätt att begära registerutdrag och se vilka personuppgifter om dig som finns lagrade hos Trafikverket
- Om uppgifterna används som underlag för böter eller åtal har du rätt att ta del av materialet
Regeringen planerar dessutom att ersätta Kamerabevakningslagen med ett generellt GDPR-baserat ramverk. Utredaren ska lämna färdiga lagförslag till riksdagen senast den 31 augusti 2027. Malmö är en av de kommuner som aktivt driver på i frågan: kommunen startar ett eget pilotprojekt med kommunala fartkameror under hösten 2026, parallellt med att E4 Förbifart sätter ett nytt prejudikat för tunnelövervakning i Sverige.
Obs: Den här artikeln är av informativ karaktär och ersätter inte juridisk eller teknisk rådgivning. Kontakta en IT-konsult eller dataskyddsspecialist för din specifika situation.
Konkret: vad händer med din data den dagen tunneln öppnar?
Föreställ dig att du kör in i Häggvik–Hjulsta-tunneln en tisdag i november 2026 kl. 07:17. Du håller 94 km/h i en 90-zon. Tre saker händer automatiskt och simultant:
Trafikflödeskameran registrerar din fordonstyp och hastighet – men du är ett datarum av 3 000 fordon som passerat under morgonrusningen. Uppgiften aggregeras och används för att justera ventilationshastigheten. Ingen koppling till din identitet skapas.
ATK-kameran registrerar hastighetsöverskridelsen på 4 km/h. Det understiger den juridiska toleransgränsen och utlöser inget ärende. Bilden raderas automatiskt. Du lämnar inga spår kopplade till din person.
Ändra nu scenariot: du kör i stället 122 km/h. Kameran fotograferar registreringsskylten och skickar ärendet automatiskt till Transportstyrelsen. Det genererar en fortkörningsbot på 4 000 kronor för 32 km/h för fort. Data om passeringstid, hastighet och registreringsnummer lagras i myndighetens register under ärendets handläggningstid – normalt 12 till 24 månader.
Om du är under brottsmisstanke kan förundersökningsledare begära ut samtliga dina passeringstider i tunneln under en viss tidsperiod – ett beslut som normalt fattas inom 24 till 48 timmar. Du kan inte hindra utlämnandet, men du ska i efterhand informeras om att det skett. Frikänns du kan du begära radering av uppgifterna. Uppgifterna ska då raderas senast inom 30 dagar om de inte ingår i ett avslutat dömande ärende.
Om du kör tjänstebil som transportentreprenör kan din arbetsgivares GPS-loggning kombineras med kamerapasseringsdata. Det skapar ett detaljerat mönster av dina körvanor och rutter. Det är ett scenario som flera IT-jurister lyfter i kölvattnet av Malmö-piloten – och där det inte alltid är tydligt var gränsen går för vad som är tillåten behandling av personuppgifter utan ditt uttryckliga samtycke.
Det du faktiskt bör göra
De flesta privatpersoner berörs minimalt av tunnelns kamerasystem: håll hastighetsgränsen och din data försvinner i det anonyma flödet. Men det finns fyra situationer där en IT-konsult eller dataskyddsspecialist (DPO) är rätt person att kontakta:
Du driver ett transportföretag. Om ditt företags fordon regelbundet passerar kameraövervakad infrastruktur och du saknar en uppdaterad dataskyddspolicy för fordonsdata riskerar du ett gap i GDPR-efterlevnaden som IMY kan granska.
Du har fått information om att din data lämnats ut. Du har rätt att begära registerutdrag från Trafikverket och Transportstyrelsen inom 30 dagar. En IT-konsult kan tolka utdraget och bedöma om utlämnandet var lagligt och proportionerligt.
Du undrar vad Malmö-piloten innebär. Kommunala fartkameror med kommunen som personuppgiftsansvarig – inte Trafikverket – kan ha andra lagringstider och ändamål. Det är ett nytt rättsläge i Sverige som ännu inte är fullständigt prövat i domstol.
Du är anställd och kör tjänstebil. Om din arbetsgivare kombinerar GPS-data med kamerapasseringsdata bör det finnas en registerbeskrivning som du har rätt att ta del av. Finns den inte kan det utgöra en GDPR-överträdelse.
Du kan också läsa ExpertZoom:s genomgång av NIS2 och cybersäkerhet för järnvägssystem – många av de legala frågeställningarna kring infrastrukturdata och personuppgifter överlappar med vad som nu gäller för vägtunnlar.
Trafikövervakningens juridik är ett område i snabb förändring. Regelverket som styr E4-tunnelns kameror kan komma att justeras i och med det planerade lagförslaget 2027. En certifierad IT-konsult eller dataskyddsombud kan på ett par timmar genomgå din situation och ge ett konkret svar – oavsett om du är privatperson, småföretagare eller transportchef. Det är en investering som kan spara dig både tid och juridiska komplikationer om din data en dag hamnar i fel händer.
