E22 byggs om vid Göta kanal – byggexperten varnar för förseningar och kostnadsspridning 2026

Trafikverket har tagit ett historiskt beslut om väg E22 vid Söderköping. Under 2026 inleds bygget av en akvedukt som ska leda Göta kanal över den hårt trafikerade europavägen – ett projekt som beräknas kosta miljarder och påverka både trafikanter och närboende under flera år framöver. Byggexperter varnar redan nu för att projektets komplexitet kan leda till förseningar och kostnadsöverskridanden.

Varför behövs en akvedukt?

Väg E22 är en av Sveriges viktigaste europavägar och sträcker sig från Trelleborg i söder till Norrköping i norr. Vid Söderköping har vägen i decennier korsat Göta kanal, vilket har skapat ett återkommande trafikproblem. Varje gång en båt ska passera måste bron öppnas, vilket leder till trafikstopp och köer.

Men problemet är större än så. Den nuvarande sträckningen av E22 går genom Söderköpings tätort och fungerar samtidigt som lokalgata för stadens invånare. Sju trafikljus inne i centrala Söderköping bidrar ytterligare till trafikflaskhalsar.

Trafikverket har under lång tid utrett olika lösningar. En tunnel under kanalen avskrevs eftersom terrängen vid sidan av kanalen är så brant att en tunnel skulle behöva bli orimligt lång. En öppningsbar bro avskrevs eftersom ett av syftena med ombyggnaden just var att slippa trafikstopp.

– Det mest samhällsekonomiskt lönsamma alternativet visade sig vara en akvedukt, förklarar en trafikingenjör som har följt projektet. Det innebär att kanalen leds i en betongkonstruktion över vägen, ungefär som en viadukt men fylld med vatten.

En teknisk utmaning utan motstycke

Akvedukten över E22 blir 45 meter lång och 26 meter bred. Den ska byggas i en miljö som redan idag är sättningskänslig, med jordfyllningsdammar, slussar och en torrdocka som tillhör Göta kanals anläggning.

– Dalen längs kanalen är geotekniskt komplicerad, säger en byggnadsingenjör med erfarenhet av stora infrastrukturprojekt. Marken är sättningskänslig och det finns ett klassat grundvattenområde som försörjer Söderköpings kommun med dricksvatten.

Det största tekniska problemet väntas bli vägbanans tråg – den del där själva vägen ska ledas under kanalen. På den södra sidan blir tråget cirka 280 meter lång och 26 meter brett. På norra sidan blir det cirka 180 meter. Som lägst ligger vägbanan 11–12 meter under markytan, och schaktbotten ytterligare 4–5 meter ner.

– Utmaningen är att bygga en helt tät spontgrop som inte påverkar grundvattnet runt omkring, fortsätter byggnadsingenjören. Det kommer att krävas schakt under vatten och en omfattande tätkaka i botten som förankras så att den inte flyter upp.

Trafikverket har installerat ett stort antal mätstationer längs kanalen för att övervaka markrörelser under byggtiden. Enligt uppgifter från Infrastrukturnyheter har kanalbanken rustats upp med träpålar och geonät under de senaste åren, men inom det planerade vägområdet är kanalen fortfarande oförstärkt.

Byggstart 2026 – men vilken metod?

En av de mest ovanliga aspekterna av projektet är att det ännu inte är beslutat exakt hur akvedukten ska byggas. Trafikverket har pekat ut tre möjliga alternativ:

1. Bygga på land och lyfta på plats
2. Bygga i vatten och sjösänka som en sänktunnel
3. Bygga på plats i befintligt läge

Varje alternativ har sina för- och nackdelar. Att bygga på land och sedan lyfta in konstruktionen minskar risken för arbete under vatten, men gör att man måste hantera en mycket tung koloss. Att bygga i vatten och sjösänka gör arbetet mer komplicerat under byggskedet men kan ge en jämnare belastning på befintliga strukturer.

– Beslutet om byggmetod kommer att fattas av entreprenören i samråd med Trafikverket, säger byggnadsingenjören. Det är inte ovanligt i stora projekt, men det innebär också att det finns en viss osäkerhet kring både tidsplan och kostnad ännu.

Peab har fått uppdraget som entreprenör och byggstarten är planerad till 2026.

Konsekvenser för trafikanter och närboende

Under byggtiden kommer E22 att påverkas kraftigt. Även om Trafikverket planerar för att hålla trafiken igång så långt som möjligt, är det oundvikligt med störningar vid ett så omfattande vägbygge.

– För den som regelbundet kör sträckan är mitt råd att hålla sig uppdaterad om trafikläget via Trafikverkets hemsida och appar, säger trafikingenjören. Det kommer att finnas perioder med körfältsavstängningar, sänkta hastigheter och omledningar.

För närboende tillkommer frågor om buller, vibrationer och damm. Enligt miljöbalken har Trafikverket en skyldighet att vidta skäliga åtgärder för att minska olägenheter för omgivningen.

– Det kan handla om allt från bevattning av byggvägar för att hålla nere damm till tillfälliga bullerskydd, förklarar byggnadsingenjören. Men det är också viktigt att närboende känner till sina rättigheter och kontaktar Trafikverket om de upplever att störningarna blir för stora.

Markägares rättigheter vid stora infrastrukturprojekt

När staten bygger infrastruktur som påverkar privat mark är det ersättningslagen som gäller. Enligt lagen har markägare rätt till ersättning för både intrång och värdeminskning.

– Det kan handla om expropriation av mark, säger en jurist specialiserad på fastighetsrätt. Men det kan också handla om mindre intrång, som tillfällig avstängning av infarter eller begränsad åtkomst till sin egen fastighet under byggtiden.

Ersättningen ska täcka den faktiska skada som uppstår, men också den så kallade principiella ersättningen – en kompensation för själva intrånget oavsett om en konkret ekonomisk skada kan påvisas.

– Många markägare är inte medvetna om att de kan ha rätt till ersättning även för tillfälliga störningar, påpekar juristen. Det är viktigt att dokumentera alla olägenheter och att vara ute i god tid med sin ansökan.

Om parterna inte kommer överens om ersättningens storlek kan frågan prövas av mark- och miljödomstolen.

Risken för förseningar och kostnadsöverskridanden

Stora infrastrukturprojekt har en tendens att bli både försenade och dyrare än beräknat. Forskning från Chalmers tekniska högskola och andra institutioner har visat att majoriteten av stora transportinfrastrukturprojekt överskrider sina budgetar.

– Det finns flera orsaker till detta, säger byggnadsingenjören. Ofta underskattas komplexiteten i projekteringsfasen. Markförhållanden kan visa sig vara svårare än väntat, och väder kan fördröja arbeten.

I fallet med E22-akvedukten tillkommer ytterligare riskfaktorer: byggandet måste anpassas till kanalsäsongen (maj–september), grundvattenförhållandena är känsliga, och den geotekniska osäkerheten är betydande.

– Trafikverket har varit relativt öppna med riskerna, vilket är positivt, fortsätter byggnadsingenjören. Men det är också ett tecken på att projektet är mer komplext än många andra vägbyggen.

För den som ska köpa eller sälja fastigheter i området är det värt att ha projektet i åtanke. En pågående storbyggnad kan påverka både fastighetsvärden och livskvaliteten under flera år.

Slutsats: En investering för framtiden – men med kortsiktiga smärtor

Akvedukten över E22 vid Göta kanal är ett projekt som på sikt kommer att gynna både trafikanter och sjöfart. Att slippa broöppningar och köer i Söderköping är en välkommen förbättring för en av södra Sveriges viktigaste transportleder.

Men vägen dit är krokig. Byggtiden beräknas pågå under flera år, och både tekniska utmaningar och osäkerheter kring byggmetoden innebär att det finns en reell risk för förseningar och kostnadsöverskridanden.

För den som berörs av projektet – oavsett om man är trafikant, närboende eller markägare – är det bästa rådet att hålla sig informerad, dokumentera eventuella störningar och inte tveka att söka professionell rådgivning när det gäller rättigheter och ersättningsfrågor.