Sara BergströmUnder de senaste dagarna har Sverige drabbats av minst tre drunkningsolyckor: en dödsolycka i centrala Gävle den 23 april, en räddningsinsats vid Åre den 20 april då personer gick igenom isen, och ett larm om befarad drunkning vid Strömsholmen i Norrköping den 18 april. Mönstret är välkänt — varje vår, när isar smälter och vattentemperaturerna börjar stiga, ökar antalet vattenolyckor i Sverige dramatiskt.
Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) drunknar ungefär 100 personer i Sverige varje år. Ytterligare 100 räddas men behöver sjukhusvård. Trots att den totala drunkningsdödligheten minskade från 2002 till 2021 har siffrorna legat på en platå sedan 2012 — och varje vår utgör en ny kritisk period. 2026 är inget undantag.
Vad händer i kroppen vid drunkning?
Drunkning uppstår när vätska hindrar syreupptaget via luftvägarna. Processen kan gå förvånansvärt snabbt. Vid kontakt med kallt vatten utlöses ett chockrespons: andningen blir okontrollerbar, kroppen hyperventilerar och hjärtat kan drabbas av farliga rytmstörningar. Kombinationen av diving-reflexen — som saktar hjärtat och omfördelar blodet till vitala organ — och kall-chockens acceleration av hjärtfrekvensen skapar en farlig fysiologisk konflikt, särskilt vid badvattentempteraturer nära noll.
När vatten tar sig in i lungorna sjunker syrehalten i blodet. Utan syre börjar hjärnan ta skada efter fyra till sex minuter. Hjärtstopp kan följa kort därefter. Det är därför varje sekund räknas vid en drunkningsolycka.
En kritisk detalj som många inte känner till: även en person som verkar ha klarat sig bör alltid uppsöka vård. Försenat lungödem — där vätska stiger från lungorna timmar efter händelsen — kan vara livshotande. Symptomen liknar vanlig trötthet eller andnöd och är lätta att ignorera.
Fem steg som kan rädda ett liv
Enligt 1177 Vårdguiden, Sveriges officiella sjukvårdsguide, gäller följande vid en drunkningsolycka:
1. Ring 112 omedelbart. En drunkningsperson kan hålla sig ovanför vattenytan i bara 20 till 60 sekunder innan de sjunker. Tveka aldrig.
2. Rädda med ett föremål — gå inte i vattnet. Kasta en livboj, ett rep, en åra eller en grenkvist. En drunkningsperson i panik kan oavsiktligt dra ner räddaren under ytan, även om räddaren är en stark simmare.
3. Vrid försiktigt. Om personen är medvetslös, vrid dem varsamt på rygg och håll luftvägarna öppna genom att luta huvudet bakåt och lyfta hakan.
4. Börja hjärt-lungräddning (HLR). Vid drunkning rekommenderas att starta med fem inblåsningar innan bröstkompressioner — syrebristen är den direkta dödsorsaken. Rytmen för vuxna är 30 kompressioner och 2 inblåsningar (30:2). För barn: 15 kompressioner och 2 inblåsningar (15:2).
5. Ge aldrig upp. Kalla-vattens-drunknade har återupplivats efter lång tid under ytan. Kallt vatten saktar ner ämnesomsättningen och kan ge mer tid för hjärnan att överleva. Fortsätt HLR tills ambulansen anländer.
Tecken som kräver akutvård — även efter en nästdrunkning
Alla som upplevt ett vattentillbud — oavsett hur kortvarigt — bör uppsöka sjukvård. Sökvård om du eller någon du är med uppvisar:
- Hosta, andnöd eller rosslande andning efter ett vattentillbud
- Förvirring, extrem trötthet eller oro de närmaste timmarna
- Blåfärgade läppar, naglar eller hud
- Bröstsmärtor eller känsla av tryck i bröstet
En läkare kan mäta syresättning och kontrollera lungorna med röntgen för att utesluta försenat lungödem. Att åka in för en kontroll i onödan är alltid bättre än att stanna hemma och avvakta symptom som kan eskalera.
Vem är i störst riskgrupp i Sverige?
Statistiken är entydig: män dominerar drunkningsstatistiken i alla åldersgrupper. Medelålders och äldre män som deltar i båtaktiviteter är i störst risk. Alkoholkonsumtion förekommer i en stor andel av dödsolyckor och är en avgörande riskfaktor. För barn under sex år är drunkning den vanligaste typen av dödsolycka.
Dessutom är vårens smältvatten extra riskfyllt: is som ser stabil ut kan brista plötsligt när temperaturen varierar, precis som i Åre den 20 april. Det behövs inte mycket — en fallolycka i iskallt vatten kan ge chocksymtom inom sekunder och göra det näst intill omöjligt att ta sig upp utan hjälp.
Nya grupper utpekas också i forskning: personer med utländsk bakgrund under 20 år är överrepresenterade i statistiken, delvis beroende på att simkunnighet varierar mellan uppväxtmiljöer och att badvattensäkerhetskultur ser olika ut.
Hur du förbereder dig inför badsäsongen 2026
Med badsäsongen om hörnet är det rätt tillfälle att uppdatera dina kunskaper i livräddning och HLR. Svenska Röda Korset och Svenska Livräddningssällskapet erbjuder kurser i hela landet. En halvdagskurs kan ge dig och din familj de verktyg du behöver för att agera rätt vid en nödsituation nära vatten.
Konkreta åtgärder du kan vidta nu:
- Kontrollera att du vet var närmaste livboj sitter vid din badplats
- Öva på HLR med en kurs — kompetensen glöms bort efter 1–2 år utan repetition
- Tala med barn om vattenregler: aldrig bada ensamma, aldrig gå ut på is på våren
- Ha alltid 112 tillgängligt som snabbtangent på din telefon
Om du har frågor om ett vattentillbud — vad som händer medicinskt, hur kroppen reagerar efteråt eller när du bör söka vård — kan en läkare ge dig svar online. Expert Zoom kopplar dig till erfarna läkare och hälsoexperter dygnet runt, utan långa väntetider.
Viktig information: Den här artikeln är informativ och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Vid nödsituationer, ring alltid 112. För medicinska råd, ring 1177.
