Maria LindbergDen 15 maj 2026 hade Dawit Isaak suttit fängslad i exakt 9 000 dagar. Journalisten och svenska medborgaren greps i Eritrea den 18 september 2001 och har sedan dess hållits i isolering utan rättegång, utan formella anklagelser, utan kontakt med sin familj efter 2005. Han är idag världens längst fängslade journalist.
Milstolpen väckte reaktioner i hela Sverige. Reportrar utan gränser arrangerade manifestationer. Internationella journalistförbundet (IFJ) antog en resolution vid sin kongressmöte i Paris i maj 2026 och krävde hans omedelbara frigivning. Svenska PEN och Journalistförbundet upprepade sina krav på regeringen att intensifiera det diplomatiska trycket mot Eritrea.
Det är ett fall som plågar det svenska samhällssamvetet – men det väcker också en central juridisk fråga som berör alla svenska medborgare: vad händer egentligen när en svensk medborgare grips, hålls fängslad eller far illa utomlands? Vilka rättigheter finns? Vad kan staten göra?
Vad är den svenska statens skyldigheter gentemot fängslade medborgare utomlands?
Sverige har folkrättslig rätt att ge diplomatiskt skydd till sina medborgare utomlands. Det innebär att den svenska staten kan resa officiella krav på ett annat land om en svensk medborgare behandlas i strid med folkrätten – till exempel utan rättegång eller i omänskliga förhållanden.
Men det är en rätt, inte en skyldighet. Den svenska staten avgör suveränt när och hur det diplomatiska skyddet utövas. Det är ett politiskt beslut lika mycket som ett juridiskt.
I Dawit Isaaks fall har Sverige under åren växlat mellan diskret diplomati och offentliga krav. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard mötte Eritreas utrikesminister Osman Saleh i september 2025 och krävde Dawits frigivning på humanitära grunder. Eritrea nekade. Det är i sak inte olagligt – suveräna stater är inte skyldiga att följa ett annat lands diplomatiska krav, hur välgrundade de än är.
Vilka rättigheter har en svensk medborgare som grips utomlands?
Om du som svensk medborgare grips i ett annat land har du enligt folkrätten rätt att omedelbart kontakta det svenska konsulatet eller ambassaden. Värdslandets myndigheter är skyldiga att informera dig om denna rätt och att vidarebefordra din begäran om konsulär assistans.
I praktiken ser det ut så här:
Konsulär assistans inkluderar:
- Information om landets rättssystem och dina rättigheter
- Hjälp att hitta en lokal advokat
- Möjlighet att hålla kontakt med din familj och det svenska konsulatet
- Bistånd om du befinner dig i en livshotande situation
Konsulär assistans inkluderar INTE:
- Garanti för frigivning
- Betalning av böter, advokatkostnader eller kaution
- Ingripande i ett annat lands rättsprocess
- Utresa ur ett land mot dess vilja
Dawit Isaaks fall är en extrem version av det sistnämnda: ett land som systematiskt vägrar erkänna sin skyldighet att ge konsulär access, och som håller en utländsk medborgare utan rättegång i strid med grundläggande folkrätt.
Varför är Dawit Isaaks fall juridiskt exceptionellt?
Eritrea är inte part i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter i den form som ger domstolsrätt mot staten. Landet tillåter inte internationella granskningar av sina fängelser. Det saknar ett oberoende rättsväsende. Det är ett av världens mest slutna system.
Det innebär att de normala juridiska vägarna – internationell domstol, FN:s kommittéer, regionala rättighetsorgan – inte fungerar på samma sätt som mot länder med starkare rättsstatliga institutioner. Sverige har inga direkta rättsliga tvångsmedel.
Vad som återstår är:
- Fortsatt diplomatiskt tryck bilateralt och multilateralt (via EU och FN)
- Ekonomiska påtryckningar (bistånd, handelsrelationer)
- Internationell uppmärksamhet via medier och civilsamhälle
- Påtryckningar via diaspora och eritreanska oppositionen
Vad bör du göra om du eller en familjemedlem är i en liknande situation?
Dawit Isaaks fall är extremt – men situationer där svenska medborgare far illa utomlands är inte ovanliga. Varje år grips, kvarhålls eller utsätts för rättsövergrepp ett antal svenska medborgare i olika delar av världen.
Råd från en advokat med internationell rätt eller folkrättslig kompetens är avgörande i sådana situationer. Advokaten kan:
- Kontakta Utrikesdepartementet (UD) och begära konsulär intervention
- Dokumentera ärendet för en eventuell diplomatisk eller rättslig process
- Rådgöra om hur familjen kan kommunicera med det fängslade offret
- Bedöma möjligheterna att väcka talan vid internationella organ
Information om konsulär hjälp och vad UD kan göra finns på Sveriges regerings webbplats.
Vad säger det svenska rättssystemet om medborgarskapet som skyddsinstrument?
Det svenska medborgarskapet är ett juridiskt instrument – inte bara en identitet. Det ger rätt att bosätta sig i Sverige, att rösta, och som vi sett, att kräva konsulär assistans utomlands. Men det är också ett skydd som har gränser.
En viktig aspekt är att Sverige tillåter dubbelt medborgarskap. Dawit Isaak har både eritreanskt och svenskt medborgarskap – och Eritrea erkänner inte dubbelt medborgarskap. Det innebär att Eritrea behandlar honom som enbart eritreansk medborgare, vilket de facto sätter det svenska konsulära skyddet ur spel.
Det är en juridisk sårbarhet som drabbar många emigranter med dubbelt medborgarskap världen över. En advokat med folkrättslig erfarenhet kan hjälpa familjer att förstå hur dubbelt medborgarskap påverkar rätten till skydd i specifika länder.
Att hålla hoppet vid liv
9 000 dagar. Det är 24 år, 8 månader och 27 dagar. Det är en barndoms längd. Det är en karriärs längd. Det är en tidsperiod som sträcker sig längre än vad de flesta av oss kan föreställa oss i fångenskap.
Dawit Isaaks syster Leila Isaak har i intervjuer beskrivit hur familjen hållit hoppet vid liv under dessa år – inte för att situationen förändrats, utan för att hoppet är det enda som håller dem samman.
Det är en påminnelse om att juridiska och diplomatiska processer handlar om mänskliga öden. Varje dag som en människa hålls fängslad utan rättegång är en dag för mycket. Och det är därför lagen – och de som förstår den – spelar en avgörande roll i sådana fall.
Observera: Denna artikel är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning. Kontakta UD eller en advokat med internationell rätt för hjälp i specifika ärenden.
