Sara BergströmDen 15 april 2026 skrev Rögle BK svensk hockeyhistoria: laget vände ett 0–3-underläge mot Färjestad till en 4–3-seriesseger — det andra gången coach Dan Tangnes åstadkommit det otroliga. Vad är hemligheten bakom en sån mental återhämtning — och vad lär oss det om mental hälsa och utbrändhet i vardagslivet?
Rögle och Dan Tangnes: en historisk comeback
Det brukar kallas omöjligt i ishockey. Tre förluster i rad i en slutspelsserie innebär i praktiken slutet. Men Rögle BK under Dan Tangnes bevisade att det inte behöver vara det. Den 15 april 2026 vann de avgörande sjunde matchen mot Färjestad med 4–1 hemma i Ängelholm, enligt Idrottens Affärer, och säkrade en av de mest dramatiska comebackerna i SHL:s historia.
Det är inte första gången Tangnes åstadkommer detta. I Schweiz ledde han tidigare Zug till guld efter ett liknande 0–3-underläge. Det är ett mönster som fascinerar sportpsykologer och idrottsmedicinare runt om i världen: vad skiljer mentalt starka lag från dem som ger upp?
Vad forskningen säger om mental återhämtning
Forskning inom idrottsmedicin och psykologi pekar på att förmågan att återhämta sig efter motgångar — det som kallas "resiliens" — inte är medfödd utan träningsbar. En grupp som förlorar tre matcher på rad utsätts för enorma kognitiva och emotionella påfrestningar: självtvivel, grupptryck, sömnstörningar och stresspåslag.
Tangnes har i intervjuer betonat vikten av struktur, kommunikation och tillit i gruppen snarare än enskilda prestationer. Det är ett ledarskapsfilosofiskt synsätt som speglar modern forskning om teampsykologi: psykologisk trygghet — känslan av att kunna misslyckas utan att förlora sin plats i gruppen — är avgörande för prestation under press.
Signalerna på att stressen gått för långt
Det Rögle-spelarna har utsatts för under dessa veckors slutspel är en extremt kontrollerad version av en stress som miljoner svenskar känner igen från jobbet. Hög prestation under press, rädslan för att misslyckas, och känslan av att hela gruppen beror på dig.
Hälso- och sjukvårdsexperter varnar för att denna typ av kronisk stress — utan rätt återhämtning — kan leda till utbrändhet. Enligt Folkhälsomyndigheten är psykisk ohälsa en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Symtom att ta på allvar inkluderar:
- Sömnstörningar och svårighet att koppla av — kroppen är i ständigt alarmberedskap
- Koncentrationssvårigheter — arbetsminnet påverkas av kronisk stress
- Känslomässig utmattning — du ger allt men känner ingenting
- Fysiska symtom — hjärtklappning, spänningshuvudvärk, ont i magen utan medicinsk förklaring
Om du känner igen tre eller fler av dessa symtom under mer än två veckor är det dags att kontakta en läkare.
Skillnaden mellan press och utbrändhet — när ska du söka hjälp?
En vanlig missuppfattning är att stressymtom "går över av sig självt" om man bara vilar ett tag. Men utbrändhet — kliniskt kallat utmattningssyndrom — är en diagnos som kräver professionell behandling. Utan rätt stöd kan återhämtningen ta månader eller år.
Dan Tangnes framgång med Rögle bygger på ett systematiskt arbete med mental styrka. Men för de flesta av oss saknas det strukturerade stödsystem som ett proffslag erbjuder — och det är här sjukvården spelar en avgörande roll.
En allmänläkare eller psykolog kan hjälpa dig att:
- Bedöma om du befinner dig i riskzonen för utmattning
- Sätta in rätt behandling i tid, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT)
- Planera en realistisk återgång till arbete om du redan är sjukskriven
Det finns ingen merit i att kämpa ensam. Rögle vann inte för att spelarna ignorerade smärtan — de vann för att de hade rätt stöd runt sig.
Ledarskapet som gör skillnad
En annan lärdom från Tangnes ledarskapsstil är hur avgörande en bra chef är för gruppens mentala hälsa. Studier visar att dåligt ledarskap är en av de starkaste riskfaktorerna för utbrändhet bland anställda — inte arbetsbelastningen i sig, utan hur den hanteras.
Om du som anställd upplever att ditt ledarskap förvärrar din stress snarare än att stötta dig, bör du inte vänta med att söka hjälp. Både din arbetsgivare och hälso- och sjukvården har skyldigheter mot dig.
Ta det första steget mot återhämtning
Precis som Rögles spelare behövde professionellt stöd för att klara av historiens comeback, kan du behöva professionell hjälp för att ta dig igenom din utmattning. Det är inte ett tecken på svaghet — det är ett tecken på att du tar din hälsa på allvar.
På Expert Zoom kan du hitta läkare och psykologer som specialiserar sig på stressrelaterad ohälsa och utmattning. En konsultation kan ge dig klarhet om var du befinner dig — och vad nästa steg är.
Obs: Den här artikeln är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning. Vid allvarliga symptom, kontakta alltid din vårdcentral eller ring 1177.
Praktiska strategier för mental återhämtning
Oavsett om du leder ett lag eller sitter i ett kontorslandskap kan du använda samma principer som elitcoacher bygger sina program på:
Schemalägg återhämtning aktivt. Elite-idrottare har vilo- och återhämtningsdagar inbyggda i sina program. Du kan göra detsamma: blockera tid i din kalender för aktiviteter som faktiskt laddar batteriet, inte bara passiv rullning i sociala medier.
Sätt gränser för prestationskrav. Tangnes berättar om att han fokuserade laget på processen — nästa period, nästa match — snarare än att titta bakåt på förlusterna. Samma princip gäller på jobbet: fokusera på det du kan påverka, inte det du inte kan ändra.
Sök socialt stöd. Forskning visar konsekvent att sociala relationer är den starkaste skyddsfaktorn mot utbrändhet. Prata med någon du litar på.
Om dessa strategier inte räcker är nästa steg professionell hjälp — och det steget bör du ta innan du når botten.
