Sara BergströmFun Lights populära coladryck är tillbaka i svenska butiker från vecka 37 – och Coca-Cola lanserar samtidigt ett nytt enat rött designkoncept inför VM 2026. Mitt i höstens cola-firande ställer sig alltfler konsumenter frågan: vad händer egentligen med kroppen när cola ingår i vardagskosten, och när är det dags att söka råd hos en hälsoexpert?
Colaboomen i Sverige hösten 2026
Sverige befinner sig i en tydlig cola-renässans. Fun Light meddelade i september 2026 att deras populära säsongscola gör comeback hos ICA, Axfood och Coop – en produkt som sålde slut direkt vid den senaste lanseringen. Parallellt med det lanserar Coca-Cola ett nytt enhetligt rött designkoncept som samlar hela sortimentet under ett tydligare visuellt varumärke.
VM 2026-kampanjerna driver dessutom konsumtionen uppåt markant. Kok-erbjudanden, fotbollsprofiler och matchrelaterade kampanjer gör att läskförsäljningen stiger under turneringssäsonger. Siffrorna är tydliga: sockerfri läsk stod för 488 miljoner liter av den totala läskförsäljningen i Sverige under 2025 – 60 procent av hela marknaden. Trots den stora andelen "nollvarianter" dricker en stor del av befolkningen fortfarande sockrad cola regelbundet.
Men bakom de roliga kampanjerna och retroprodukterna döljer sig frågor som hälsoexperter tar på allvar: hur mycket cola är för mycket, och vilka risker tar du om dryckesvanorna fastnar i vardagen?
Vad cola faktiskt innehåller – och vad det gör med kroppen
Vanlig sockrad cola innehåller ungefär 10,6 gram socker per 100 ml. Det innebär att en 50 cl PET-flaska ger dig drygt 53 gram socker vid ett enda tillfälle. Världshälsoorganisationens rekommendation är att fritt socker bör utgöra max 10 procent av det dagliga energiintaget – och helst under 5 procent – vilket för en vuxen person motsvarar ungefär 25 till 50 gram totalt.
Med andra ord: en enda stor colaflaska kan täcka eller överstiga hela dagsrekommendationen för tillsatt socker, utan att ge dig ett enda gram näring.
Enligt Livsmedelsverket finns inga positiva hälsoeffekter av att äta eller dricka tillsatt socker. Mat och dryck med högt sockerinnehåll bidrar lätt till ett energiöverskott, och kolavanor är en av de vanligaste dolda källorna till ökat kaloriintag i Sverige.
Koffein är en annan faktor som sällan diskuteras. En burk cola på 33 cl innehåller 30–35 mg koffein. Det är visserligen betydligt mindre än en kopp kaffe (80–100 mg), men för den som dricker flera burkar per dag, eller är känslig för koffein, kan det påverka sömn, hjärtfrekvens och blodtryck.
Sockerfri cola: frifriskort eller ny fallgrop?
Coca-Cola Zero och Fun Lights sockerfria läskedrycker marknadsförs ofta som det kloka alternativet. Och visst eliminerar de sockerproblemet – men de ersätter det med artificiella sötningsmedel, vanligtvis kombinationen aspartam och acesulfam-K.
Livsmedelsverket bedömer dessa sötningsmedel som säkra att använda i godkända mängder. Forskning tyder till och med på att de kan bidra till något lägre kaloriintag jämfört med sockrade alternativ. Men myndigheten lyfter också en öppen fråga: vi vet ännu inte hur sötningsmedel påverkar bakteriefloran i våra tarmar, och vilka konsekvenser det i sin tur kan ge på lång sikt.
Det finns också ett beteendemässigt problem som dietister ofta stöter på: hjärnan förväntar sig socker när den registrerar sötsmaket, men får det inte. Många kompenserar omedvetet med annat sött senare under dagen – vilket gör att det totala sockerintaget inte alltid minskar trots att man bytt till cola zero.
Kolsyran i sig – oavsett om drycken är sockrad eller inte – har en surhetsgrad (pH ~2,5) som är en av de starkaste kända riskfaktorerna för tanderodering. Det är ett faktum som sällan syns på förpackningen men som tandläkare och hälsoexperter tar upp allt oftare.
Konkret fall: vad händer om du dricker 50 cl cola varje dag i tre månader?
Ta exemplet med Erik, 38 år, som jobbar hemifrån i Göteborg. Han dricker en 50 cl sockrad cola dagligen som eftermiddagsboost runt klockan 14. Det låter som en liten vana – men räknar man på det ser bilden annorlunda ut:
- 53 gram socker per dag enbart från cola, utöver det som finns i maten
- Drygt 2 000 extra kalorier per månad – motsvarar ungefär fyra timmar joggning
- Tre månader av daglig cola ger ca 9 800 extra gram tillsatt socker – nästan tio gånger WHOs totala årsrekommendation om man räknar max 2,5 gram per dag som "frizon"
Om Erik dessutom arbetar stillasittande och inte kompenserar med träning riskerar han en gradvis viktuppgång på 0,5–1 kg under tremånadersperioden, enbart från dryckesvanorna.
Om han byter till cola zero halveras kaloriintaget – men koffeinexponeringen och sötningsmedelsintaget kvarstår. Och om Erik har latent reflux, vilket många inte vet om, kan kolsyran förvärra symtomen märkbart. Testar han att sluta dricka cola och märker en tydlig förbättring av magbesvär eller sömn är det ett starkt tecken på att drycken faktiskt påverkade honom.
Om du känner igen dig: Om din dagliga colakonsumtion pågått i mer än sex veckor och du märker trötthet, sötsug, sömnsvårigheter eller magbesvär är det ett konkret skäl att ta upp ämnet med en legitimerad dietist eller allmänläkare.
Hälsoexperten ser dessa varningssignaler
Hälsoexperter och dietister lyfter fram fyra scenarion där cola-konsumtion bör diskuteras med en specialist:
Daglig konsumtion under längre tid. Om du dricker en eller flera burkar eller flaskor om dagen i mer än två månader är det värt att se över vad det faktiskt tillför – och vad det tar plats ifrån i kosten.
Sömnproblem och eftermiddagskaffe. Koffein har en halveringstid på fyra till sex timmar. Dricker du cola klockan 14 kan det påverka din sömn vid midnatt. Det är en koppling som många missar.
Mag-tarm-besvär och reflux. Kolsyra och högt sockerinnehåll kan förvärra IBS, reflux och känslig mage. Om du har återkommande magbesvär utan tydlig orsak är dryckesvanor ett naturligt område att granska.
Barn och tonåringar. Livsmedelsverket rekommenderar att barn under tolv år inte dricker cola alls med hänsyn till koffein och socker. Om barn i familjen dricker det regelbundet bör frågan tas upp på BVC eller med en barnläkare.
En kortare digital konsultation med en dietist eller allmänläkare via ExpertZoom tar ofta femton till tjugo minuter och kan ge personliga råd utifrån dina specifika symptom och vanor – inte bara generella rekommendationer från ett statligt verk.
Läs gärna också vår artikel om hur snabbmat och kost påverkar din hälsa i Sverige 2026 för ett bredare perspektiv på kostvanor som en hälsoexpert kan hjälpa dig att optimera.
Vad kan du göra nu?
Att dricka cola ibland är knappast ett hälsoproblem för en frisk vuxen person. Men om vanorna är dagliga och du börjar märka av konsekvenser – eller om du redan har ett tillstånd som diabetes, högt blodtryck eller IBS – är nästa steg enkelt att ta:
- Räkna en vecka. Notera hur mycket cola du faktiskt dricker – de flesta underskattar det.
- Byt ut en cola om dagen mot vatten eller osockrad dryck i en vecka och notera hur kroppen svarar.
- Boka en konsultation om symtom kvarstår eller om du är osäker på hur dina vanor påverkar en befintlig diagnos som diabetes, högt blodtryck eller reflux.
En hälsoexpert på ExpertZoom kan hjälpa dig att ta ett kost-anamnese och ge konkreta råd för just din situation – utan väntetid och med möjlighet att följa upp digitalt.
Den här artikeln ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta legitimerad vårdpersonal om du har symptom eller kroniska hälsotillstånd som kan påverkas av kosten.
