Emma AnderssonCNN toppar just nu svenskarnas sökningar efter en intensiv nyhetsvecka i juli 2026 – från miljardförlikningar i USA till Natomötet i Ankara. Men bakom klickandet på "breaking news" döljer sig en växande hälsofråga: allt fler känner ett stresspåslag varje gång en ny pushnotis lyser upp skärmen. Fenomenet har fått ett namn, doomscrolling, och psykologer varnar för att det ständiga nyhetsflödet kan tära på den psykiska hälsan mer än många tror.
Nyhetskanaler som CNN sänder dygnet runt, med korta uppdateringar var femte minut och rubriker byggda för att fånga uppmärksamheten. Det gör dem svåra att slita blicken från – och just den mekanismen är kärnan i problemet.
Varför "breaking news" triggar hjärnans stressystem
När en dramatisk rubrik dyker upp reagerar hjärnan som om hotet vore fysiskt och nära. Kroppen frisätter stresshormonet kortisol, pulsen ökar och uppmärksamheten smalnar av. Det är en urgammal överlevnadsreflex – men den är dåligt anpassad till ett flöde där katastrofer från hela världen levereras i realtid, timme efter timme.
Problemet förstärks av att nyhetsappar är designade för att hålla oss kvar. Autouppdatering, notiser och oändligt scrollande gör att belöningssystemet aktiveras på samma sätt som vid sociala medier. Resultatet blir en loop: vi söker lugn genom att "hålla oss uppdaterade", men flödet av negativa nyheter skapar i stället mer oro.
Forskning från Karolinska Institutet har visat att mycket skärmtid, särskilt sent på kvällen, försämrar sömnen och kan öka nivåerna av nedstämdhet – ett samband som är extra tydligt bland unga. När nyhetsläsningen dessutom sker i sängen strax före sömn blir effekten dubbel: både innehållet och skärmljuset stör återhämtningen.
Siffrorna: allt fler stänger av nyheterna
Att nyhetströttheten ökar syns tydligt i statistiken. Enligt Reuters Institutes Digital News Report 2025 uppger 40 procent av människor världen över att de åtminstone ibland aktivt undviker nyheter – den högsta siffran som någonsin uppmätts, upp från 29 procent 2017.
De vanligaste skälen är talande. 39 procent säger att nyheterna påverkar humöret negativt, 31 procent känner sig överväldigade av mängden, 30 procent tycker att det är för mycket rapportering om konflikter och 20 procent känner en maktlöshet över att inte kunna påverka. Det är inte likgiltighet som driver folk bort – det är självförsvar.
I Sverige mår framför allt unga sämre. Av kvinnorna i åldern 16–29 år uppgav 37 procent under 2024 att de kände sig ganska eller mycket stressade, enligt Folkhälsomyndigheten. Bland män i samma ålder var andelen ungefär hälften så stor, 21 procent. Även om siffrorna speglar många orsaker pekar experter på det ständiga informationsflödet som en bidragande faktor. Du kan läsa mer om hur samhället arbetar med detta hos Folkhälsomyndigheten.
Så känner du igen nyhetsångest – 5 tecken
Nyhetsångest är inte en formell diagnos, men psykologer beskriver ett tydligt mönster. Var uppmärksam om du känner igen dig i flera av följande punkter:
- Tvångsmässigt kollande. Du uppdaterar nyhetsappen många gånger i timmen, även när inget nytt hänt.
- Sömnproblem. Du läser nyheter i sängen och har svårt att somna eller vaknar med oro.
- Fysiska symtom. Hjärtklappning, spänningar i nacke och käkar eller magont när du tar del av nyheter.
- Ökad irritation och nedstämdhet. Din grundstämning påverkas negativt av det du läser, långt efter att du lagt ifrån dig telefonen.
- Undvikande som inte fungerar. Du försöker sluta men dras hela tiden tillbaka, och känner skuld över både läsandet och undvikandet.
Ett eller två av dessa tecken behöver inte vara oroande. Men om de förekommer dagligen och börjar påverka arbete, relationer eller sömn är det ett signalvärde att ta på allvar. Samma mönster syns ofta vid annan stress – vi har tidigare skrivit om hur ekonomisk oro påverkar den psykiska hälsan.
När bör du söka professionell hjälp?
Gränsen mellan ett dåligt vanemönster och ett tillstånd som behöver behandling går vid funktion och varaktighet. Sök hjälp om oron pågått i flera veckor, stör din vardag eller åtföljs av panikkänslor, koncentrationssvårigheter eller en känsla av hopplöshet.
En legitimerad psykolog kan hjälpa dig att kartlägga dina nyhetsvanor, identifiera vad som utlöser oron och lära ut konkreta verktyg – ofta med inslag av kognitiv beteendeterapi (KBT), som har god effekt vid oro och ältande. För många räcker ett fåtal samtal för att bryta mönstret och återfå kontrollen över sin mediekonsumtion. Att prata med en expert är särskilt viktigt för unga, en grupp som ofta känner både prestations- och nyhetsstress samtidigt, något som artister som Billie Eilish öppet berättat om.
Praktiska steg du kan ta redan idag
Du behöver inte sluta läsa nyheter helt – målet är en hälsosammare relation till dem. Psykologer rekommenderar att du stänger av pushnotiser för nyhetsappar och i stället väljer två fasta tillfällen per dag att uppdatera dig. Undvik skärmen den sista timmen före sömn och ladda telefonen utanför sovrummet.
Byt gärna det passiva scrollandet mot en aktiv källa: en morgontidning eller ett nyhetsbrev ger sammanhang utan realtidsstressen. Och lägg märke till skillnaden mellan att vara informerad och att vara överväldigad – den första hjälper dig fatta beslut, den andra lamslår dig.
Trending-ämnen som CNN kommer och går, men vanorna vi bygger runt nyhetsflödet stannar. Om oron blivit din ständiga följeslagare är det ett tecken på att söka stöd – inte ett svaghetstecken, utan ett klokt sätt att värna din hälsa i en uppkopplad tid.
Den här artikeln är allmän information och ersätter inte professionell medicinsk eller psykologisk rådgivning. Vid ihållande ångest eller nedstämdhet, kontakta vården eller ring 1177 för vägledning.
