Maria LindbergBirgitta Ed – präst i Strängnäs domkyrka och hustru till statsminister Ulf Kristersson – fakturerar Fållöknastiftelsen 22 000 kronor per månad. Det avslöjade Aftonbladet i en granskning i juni 2026. Övriga styrelseledamöter arbetar utan ersättning, medan Ed tar betalt för det hon beskriver som verksamhetsutveckling.
Vad har hänt med Birgitta Ed och Fållöknastiftelsen?
Fållökna är en fastighet i Sörmland som ägs gemensamt av Birgitta Ed, Ulf Kristersson och Göran Thorstenson. Fastigheten hyrs ut till Fållöknastiftelsen, som driver retreatverksamhet och nätverk för välbärgade profiler inom näringsliv och samhällsliv.
Enligt Aftonbladets granskning har stiftelsen samlat in runt en halv miljon kronor på drygt ett år – bland annat genom försäljning av namnplattor på en bro till fastighetens ö. Under samma period fakturerade Birgitta Ed stiftelsen 22 000 kronor i månaden, totalt 264 000 kronor för 2026. Styrelseledamöterna i övrigt – däribland kända profiler från lobby och näringsliv – arbetar utan arvode.
Volontärer har lockas till fastigheten med löften om att bygga kontakter med starka profiler. Biskopen i Strängnäs stift reagerade offentligt på uppgifterna. Stiftelsens egna stadgar anger att jäv ska kontrolleras noggrant, men det är just den kontrollen som nu ifrågasätts.
Fallet illustrerar ett område där det är lätt att trampa fel: var går gränsen för laglig ersättning i en stiftelse, och vad händer när en styrelseledamot också är fastighetens ägare?
Vad säger stiftelselagen om arvoden och ersättningar?
Stiftelselagen (1994:1220) är den lag som styr hur svenska stiftelser får använda sina tillgångar. Grundprincipen är enkel men absolut: en stiftelsens medel ska förvaltas uteslutande i enlighet med det ändamål som anges i stadgarna. Pengar ska inte kanaliseras till de som kontrollerar stiftelsen.
Det betyder inte att arvoden alltid är förbjudna. En styrelseledamot eller rådgivare kan ta betalt av stiftelsen, men det ställer tre krav:
Marknadsmässig ersättning. Beloppet ska motsvara vad en oberoende leverantör av samma tjänst skulle ha tagit. 22 000 kronor per månad – det vill säga 264 000 kronor per år – är en hög summa för en stiftelse med en halv miljon kronor i intäkter. Länsstyrelsen kan ifrågasätta om ersättningen är proportionerlig mot stiftelsens omsättning och verksamhet.
Tydlig tjänstespecifikation. Det måste finnas ett skriftligt avtal som anger vad arbetet faktiskt består av, hur många timmar det rör sig om och vilka mätbara resultat som förväntas. "Verksamhetsutveckling" är en bred term som kan vara svår att motivera inför en revisor eller tillsynsmyndighet.
Beslut utan den berörda partens deltagande. Här är jävsregeln avgörande.
Jäv i stiftelser – när är det ett juridiskt problem?
Jäv innebär att en styrelseledamot har ett eget intresse i ett ärende och därför inte får delta i beslutet. Stiftelselagen är tydlig: en ledamot är jävig när styrelsen fattar beslut om avtal med ledamoten själv eller en närstående, och när stiftelsen fattar beslut om affärsrelationer med parter där ledamoten har personliga ekonomiska intressen.
I Birgitta Eds fall uppstår en dubbel jävssituation:
Hyresavtalet. Stiftelsen hyr fastigheten av de ägare bland vilka Birgitta Ed ingår. När styrelsen beslutar om villkoren för hyran ska Ed inte delta.
Fakturorna. När styrelsen godkänner fakturorna på 22 000 kronor per månad är det Birgitta Ed själv som erhåller ersättningen. Om hon deltagit i de beslutsfattande diskussionerna är det ett brott mot jävsreglerna.
Fållöknastiftelsens egna stadgar slår fast att styrelsen alltid ska säkerställa att jäv inte föreligger när beslut gäller affärsrelationer med fastighetens ägare. Om protokollen visar att Ed var med och beslutade om sin egen ersättning, brister stiftelsen i sin egen regelefterlevnad.
Liknande juridiska frågor uppstod kring prinsparets stiftelse och skatteregler för välgörenhet – ett tecken på att svenska stiftelseregler utmanar många, oavsett om man är kunglig eller inte.
Länsstyrelsens tillsyn – vad kan hända nu?
Länsstyrelsen är den myndighet som utövar tillsyn över svenska stiftelser. Tillsynen är inte automatisk, men om en anmälan inkommer – från en privatperson, journalist eller annan intressent – kan Länsstyrelsen:
- Begära in räkenskaper, styrelseprotokoll och avtal
- Granska om ersättningar är marknadsmässiga och ändamålsenliga
- Kontrollera om jävsreglerna följts
- Kräva återbetalning om medel betalats ut i strid med stiftelselagen
- I allvarliga fall ansöka om att entlediga styrelseledamöter hos tingsrätten
Enligt Länsstyrelsens vägledning för förvaltning av stiftelser ska revisorn uttryckligen granska risken för intressekonflikter vid varje räkenskapsår. Det innebär att Fållöknastiftelsens revisor borde ha identifierat och dokumenterat jävsrisken.
Om länsstyrelsen inleder granskning är det inte Birgitta Eds politiska kopplingar som avgör utfallet – det är stiftelsedokumentens innehåll och protokollens noggranhet.
Vad bör du göra om du är kopplad till en stiftelse?
Fallet med Fållöknastiftelsen är ett tydligt varningstecken för alla som sitter i en stiftelsestyrelse eller tillhandahåller tjänster till en stiftelse de är närstående till. Stiftelserätten är ett specialistområde som många underskattar.
Fyra konkreta råd:
1. Lämna rummet vid jäv. Om styrelsen ska fatta beslut om ett avtal med dig, din partner eller din arbetsgivare – lämna mötet och se till att det protokollförs tydligt.
2. Dokumentera tjänsten, inte bara fakturan. Varje faktura måste backas upp av ett avtal med tydlig tjänstebeskrivning, timmar och resultatmål. "Verksamhetsutveckling" utan konkreta leverabler håller inte i en länsstyrelsesgranskning.
3. Kontrollera att arvodet är marknadsmässigt. Inhämta ett jämförande offerter om möjligt, eller dokumentera hur du beräknat ersättningen. Proportionalitet mot stiftelsens intäkter är avgörande.
4. Anlita en advokat med stiftelsekompetens. Stiftelselagen innehåller många fallgropar, och en advokat kan granska stadgarna, gå igenom protokollen och säkerställa att er förvaltning tål en granskning. Det kostar betydligt mindre än en länsstyrelsesgranskning – eller ett mediadrev.
Om du är styrelseledamot i en stiftelse, driver en insamlingsstiftelse eller tillhandahåller tjänster till en stiftelse du är kopplad till, rådgör med en advokat som är specialiserad på förenings- och stiftelserätt. Rätt dokumentation och tydliga jävsrutiner skyddar både stiftelsen och dig personligen.
Denna artikel är journalistisk och utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta alltid en behörig advokat för rådgivning anpassad till din specifika situation.
