Maria LindbergTrubaduren Bengt Sändh avled i torsdags i sitt hem på Costa del Sol i Spanien – 88 år gammal. Hans hustru Barbro meddelade dödsfallet via Facebook: "Min älskade man i 30 år, Bengt Sändh, gick bort i förrgår hemma hos oss." Bortom sorgen och minnena av låtar som "Balladen dagen efter" och "Vals om sommaren" reser sig nu en juridisk fråga som berör uppemot 300 000 svenskar bosatta i Spanien: vad händer egentligen med arvet när en svensk dör på spansk mark?
Trubaduren som valde livet i söder
Bengt Sändh tillhörde en generation av svenska kulturpersonligheter som hittade en andra hemstad längs Costa del Sol. Han är långt ifrån ensam. Sydkusten – den spanska kuststräckan från Málaga till Gibraltar – har under decennierna blivit hem för tiotusentals permanentboende svenskar, med egna tidningar, föreningar och ett rikt associationsliv.
Det är ett val många pensionärer gör av välgrundade skäl: lägre levnadskostnader, sol och värme, ett välkomnat expatgemenskapen. Men när livet tar slut på spansk mark – och man lämnar efter sig tillgångar i såväl Spanien som Sverige – ställs arvingarna inför ett regelverk som få har förberett sig för. Bengt Sändhs bortgång är en påminnelse om att arvsplanering inte kan vänta.
Vilket lands lag gäller – svensk eller spansk arvsrätt?
Sedan den 17 augusti 2015 gäller EU:s arvsförordning (förordning 650/2012) i alla EU-länder utom Danmark och Irland. Förordningen löste ett gammalt problem: vad händer när en person dör och har kopplingar till flera länder? Tidigare riskerade man att hamna i rättsliga konflikter om vilket lands domstol som var behörig och vilken lag som gällde.
Förordningens huvudregel är tydlig men ofta förvånande för svenska arvingar: det land där den avlidne hade sin hemvist (habitual residence) vid dödsfallet tillämpas på hela kvarlåtenskapen – oavsett var tillgångarna befinner sig. En svensk medborgare som bodde permanent i Spanien och var registrerad som resident i det spanska folkbokföringssystemet (padrón municipal) omfattas normalt av spansk arvsrätt på allt: bankkontot i Swedbank, sommarstugan i Dalarna och lägenheten på Costa del Sol.
Vad är den avgörande skillnaden mot svensk rätt? I Sverige kan ett testamente i princip fördela hela arvet fritt, med undantag för bröstarvingars laglott (halva arvslotten). I Spanien finns ett system som kallas legítima – en reservatarvsrätt som kräver att minst en tredjedel av kvarlåtenskapen ovillkorligen tillfaller bröstarvingarna. Det kan drabba en efterlevande make som räknat med att sitta kvar i bostaden utan att behöva dela.
Men det finns en utväg: Enligt artikel 22 i förordning 650/2012 kan varje EU-medborgare i sitt testamente uttryckligen välja lagen i det land där hen är medborgare. Som svensk kan du alltså välja svensk arvsrätt – även om du bott i Spanien i 30 år. Det kräver dock att lagvalet finns nedskrivet i ett korrekt upprättat testamente. Utan det dokumentet gäller automatiskt lagen i bosättningslandet.
Konkret fall: en kvarlåtenskap på 550 000 euro – vad händer?
Föreställ dig ett par som bott i Andalusien sedan 2012, det vill säga i drygt 14 år. Mannen är 76 år, har en fastighet värd 420 000 euro och ett bankkonto i Sverige med 130 000 euro. Han och hustrun har aldrig upprättat något testamente och aldrig gjort något lagval. Han avled i september 2026.
Steg 1 – Vilket lands lag gäller? Eftersom mannen var permanentboende och registrerad i padrón i Andalusien gäller spansk arvsrätt på hela kvarlåtenskapen: totalt 550 000 euro, inklusive det svenska bankkontot.
Steg 2 – Hur fördelas arvet? Under spansk rätt tillfaller legítima (en tredjedel) bröstarvingarna direkt – det vill säga 183 333 euro går till barnen utan att hustrun kan hindra det, oavsett vad hon behöver för att bo kvar i fastigheten. Ytterligare en tredjedel (mejora) kan fördelas fritt inom familjen, och den sista tredjedelen är helt fri att testamentera – men det finns inget testamente.
Hustrun är alltså inte automatiskt skyddad på det sätt hon hade varit i Sverige, där hennes rätt till giftorätten och ett eventuellt testamente hade gett henne ett starkare ställning.
Steg 3 – Arvsskatten (Impuesto de Sucesiones) Spanien tillämpar en progressiv nationell arvsskatt på 7,65–34 %. På en kvarlåtenskap om 550 000 euro beräknas skatten enligt nationalskalan till ungefär 89 000 euro. Men Andalusien – regionen längs Costa del Sol – tillämpar sedan 2021 en 99-procentig reduktion av arvsskatten för make/maka, barn och föräldrar. Det innebär att hustrun i praktiken betalar nära nog 0 euro i arvsskatt.
Viktigt: Andalusiens reduktion gäller nära familj. Avlägsna släktingar eller icke-registrerade partners kan drabbas av den fulla skatten.
Steg 4 – Tidsfristen som få känner till Arvsskattdeklarationen (blankett Modelo 650) måste lämnas in inom 6 månader från dödsdagen – även om skatten är noll. Missar man fristen riskerar man tilläggsavgifter på 5–20 % samt dröjsmålsränta. Det innebär att arvingarna, mitt i sorgen, måste agera snabbt och söka juridisk hjälp för att hantera den spanska byråkratin i tid.
För arvsfrågor med komplexa dödsbon behövs juridisk rådgivning tidigt – samma princip gäller oavsett om tillgångarna befinner sig i Sverige eller utomlands.
Tre frågor du bör ställa en advokat – innan det är för sent
Bengt Sändhs bortgång är en påminnelse om att arvsplanering inte är något man kan skjuta upp. Advokatbyråer längs Costa del Sol vittnar om att det är ett vanligt mönster: paret har bott i Spanien i tio, tjugo eller trettio år, men har aldrig haft "den svåra samtalet" om vad som händer när en av dem dör.
Här är tre konkreta frågor att ställa till en jurist med kompetens i internationell arvsrätt:
1. Har du ett testamente med ett uttryckligt lagval till svensk rätt? Om inte, gäller automatiskt lagen i bosättningslandet. Ett korrekt upprättat testamente med ett lagval kan skydda din makes rätt och undvika konflikten med spansk legítima.
2. Är din partner folkbokförd i Spanien? Spansk arvsrätt behandlar make/maka mer begränsat än vad många svenska pensionärer förväntar sig. Det är extra komplicerat om paret inte är gift men sambo – spansk rätt ger sambor i många regioner svagare skydd.
3. Har du kartlagt dina tillgångar i båda länderna? Utan en tydlig tillgångslista – fastigheter, bankonton, pensioner, aktier – kan ett dödsbo ta månader eller år att reda ut, med juridiska kostnader i tiotusentals euro. En advokat kan hjälpa till att upprätta ett europeiskt arvsintyg (intyg om arvsrätt) som förenklar hanteringen i båda länderna.
Vad du bör göra nu
Oavsett om du är bosatt i Spanien sedan länge eller nyligen gjort ett tillfälligt uppehåll är tidpunkten för att se över din arvsplanering nu – inte när det är akut. En advokat specialiserad på internationell familjerätt och arvsrätt kan hjälpa dig att:
- Upprätta ett testamente med uttryckligt lagval enligt artikel 22 i EU-förordning 650/2012
- Skydda din makes rätt till bostaden gentemot spansk legítima
- Säkerställa att Modelo 650 lämnas in i rätt tid och till rätt regionalt skattekontor
- Välja den gynnsammaste skattemässiga konstruktionen för din familj
Bengt Sändh sjöng om det goda livet och de svenska somrarna. Hans musik lever kvar, liksom minnet av honom på Costa del Sol. Men hans bortgång påminner om att det verkliga omsorgen om de man älskar också kräver ett genomtänkt juridiskt förarbete – helst upprättat på bägge sidor om Pyrenéerna.
Notera: Den här artikeln handlar om juridiska och skattemässiga förhållanden för svenska medborgare bosatta i Spanien. Den utgör inte juridisk rådgivning. Kontakta alltid en kvalificerad advokat eller jurist för rådgivning i ditt specifika fall.
Källa: EU-förordning 650/2012 om arv och behörighet – EUR-Lex
