Elin LindbergBörskommentatorn John Skogman kallade de senaste veckornas turbulens på Stockholmsbörsen för "ett klassiskt köpläge" i ett uppmärksammat framträdande på Börskvällen den 15 april 2026. Men auktoriserade finansrådgivare är mer nyanserade – och den viktigaste frågan privatinvesterare bör ställa sig är inte om marknaden ska upp, utan om de är beredda på att den kan falla ytterligare.
Vad hände på Stockholmsbörsen i april 2026?
OMX Stockholm 30 föll kraftigt under mars och in i april, drivet av en kombination av Trumpadministrationens nya tullåtgärder, eskalerande geopolitisk oro i Mellanöstern och osäkerhet kring centralbankernas räntepolitik. Många aktier på Nasdaq och europeiska börser drabbades ännu hårdare.
Handelsvolymerna på Avanza och Nordnet var extremt höga under de mest turbulenta dagarna – ett tecken på att privatinvesterare reagerade starkt på nyhetsflödet. En del köpte aggressivt för att utnyttja de fallande kurserna. Andra sålde för att begränsa förlusterna. Båda grupperna fattade beslut under stark psykologisk press – och det är just det som gör börspaniker farliga för den enskilde spararen.
Det var i det klimatet som Skogman, tidigare känd från Börspodden som han lämnade efter elva år, gick ut med sitt budskap: panikens prisjusteringar är en möjlighet, inte ett hot.
Skogmans tes – och varför den inte gäller alla
Skogmans argument är klassisk kontrarian-filosofi: irrationella aktörer säljer ner goda bolag till priser under deras verkliga värde under panik, och den disciplinerade investeraren köper billigt. Historiskt sett har strategin fungerat – men den kräver tre saker som de flesta privatinvesterare underskattar.
Lång tidshorisont. Att "köpa botten" förutsätter att du kan hålla positionen i flera år om det behövs. Aktiemarknadens genomsnittliga återhämtningstid efter en allvarlig krasch varierar historiskt mellan två och sju år. Om du kan behöva pengarna inom fem år är aktier inte rätt placering – oavsett kurs.
Reell risktolerans. Det är enkelt att deklarera i teorin att man tål en nedgång på 30 procent. Det är något helt annat att se portföljvärdet faktiskt krympa med en tredjedel och hålla fast vid sin plan. Studier visar att en stor andel privatinvesterare säljer i botten – vilket omvandlar en temporär förlust till en permanent.
Likviditet att köpa för. Att investera kapital man kan behöva, eller att köpa på belåning, förvandlar en nedgång från en möjlighet till en katastrof.
Skogman är investerare och kommentator – inte reglerad finansiell rådgivare. Det är en viktig distinktion. Han berättar om sin strategi och sin analys. Han har inget ansvar för konsekvenserna av andras beslut.
Vad säger reglerade finansrådgivare?
En auktoriserad finansiell rådgivare, reglerad av Finansinspektionen, utgår från en annan grund: kundens specifika ekonomiska situation, mål, tidshorisonter och faktiska risktolerans. Det är en avgörande skillnad mot att följa råd från podcastprofiler, hur välgrundade de än kan vara.
Professionella rådgivare brukar lyfta fram tre principer i turbulenta marknader:
Ha en plan – och håll dig till den. Om din investeringsplan byggde på regelbundet sparande oavsett marknadsläge, fortsätt med det. Att ändra strategi mitt i en korrektion är nästan alltid ett misstag. Planen ska vara utformad för att klara nedgångar – inte ändras när de väl inträffar.
Diversifiera brett, inte tematiskt. Att köpa enskilda aktier baserat på kommentatorers tips ökar den bolagsspecifika risken exponentiellt. En global indexfond sprider risken över tusentals bolag i dussintals länder – och slår i genomsnitt aktiva strategier över tid, enligt konsekvent forskning.
Använd inte kapital du kan behöva. Sparkapitalet för nästa fem åren hör inte hemma i aktier, oavsett hur lockande rabatterna ser ut. Nödfonden ska vara intakt. Bara det kapital du genuint kan låsa in i minst fem år är lämpligt för aktier.
Stockholmsbörsens korrektion i mars 2026 och de konkreta strategier som professionella rådgivare rekommenderade då diskuteras ingående i den här tidigare analysen.
Timingfällan: varför "köpa botten" är svårare än det låter
Marknadstiming – att systematiskt köpa lågt och sälja högt – låter logiskt men misslyckas konsekvent i praktiken. Forskning från flertalet akademiska studier visar att privatinvesterare som aktivt försöker tajma marknaden i genomsnitt underpresterar mot passiva indexstrategier över en tioårsperiod.
Anledningen är psykologisk lika mycket som analytisk. Marknaden kan falla ytterligare 30 procent efter att Skogman (eller vem som helst) deklarerat att det är köpläge. Det finns inget golv som är synligt i realtid. Och den som köpt "billigt" kan tvingas sälja ännu billigare om livsomständigheter förändras.
Börsens rekyl under april 2026 illustrerade hur snabbt marknaden kan röra sig åt båda hållen – och hur svårt det är att avgöra i stunden om en uppgång är ett trendskifte eller ett dödkatthopp. Läs mer om rörelserna på Stockholmsbörsen i april.
Vad bör du göra nu?
Oavsett om du instämmer med Skogman eller inte finns det fyra steg som legitimerade finansrådgivare konsekvent rekommenderar under turbulens:
1. Granska din plan, inte börskurserna. Logga inte in på din depå varje timme. Kontrollera i stället att din allokering mellan aktier, räntor och likvida medel fortfarande matchar din plan och tidshorisont.
2. Fortsätt ditt regelbundna sparande. Månadssparande i ett brett index ger dig automatisk köpkraft på nedgångsdagar utan att du behöver fatta aktiva beslut.
3. Undvik belånad investering. Det är frestande att förstärka köpen med kredit när marknaden är nere. Det är också det som kan förta all vinst – och mer därtill – om nedgången fortsätter.
4. Prata med en reglerad rådgivare. En licensierad finansiell rådgivare är lagligt skyldig att agera i ditt intresse och anpassa råden till din situation. Du kan kontrollera att din rådgivare är reglerad via Finansinspektionen.
Den här artikeln är av allmän karaktär och utgör inte personlig finansiell rådgivning. Kontakta en reglerad finansiell rådgivare för råd anpassade till din situation och dina mål.
