Annie Lööf kliver in i styrelsen för det digitala investmentbolaget byWiT den 11 juli 2026, bekräftar Realtid. Det Stockholmsbaserade bolaget, som sedan 2020 byggt upp en portfölj med tio tillväxtbolag, välkomnar den tidigare Centerpartiledaren som ny styrelseledamot. Lööf sitter dessutom i flera andra bolagsstyrelser och arbetar parallellt som rådgivare åt pr-byrån Narva. Det är en karriärväg som lockar allt fler erfarna ledare – men som i höst är mer skattemässigt laddad än på länge.
HFD-domen och utredningen som förändrar spelplanen
I juli 2026 klargjorde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst för den enskilde ledamoten – även när arvodet delvis fakturerats via ett konsultbolag. Domen bekräftar en linje som Skatteverket länge hävdat: ett styrelseuppdrag är ett personligt anförtrott uppdrag och kan i normalfallet inte "paketeras" i ett aktiebolag för att sänka skatten.
Bara månader senare, i september 2026, gav regeringen besked om att tillsätta en utredning om just beskattningen av styrelsearvoden. Direktiven slår fast att reglerna ska ses över i syfte att likställa styrelseuppdraget med andra personliga uppdrag och att minska oförutsägbarheten för styrelseledamöter och bolag. Rapporten ska vara klar senast den 31 oktober 2027.
Läs utredningsdirektiven i sin helhet på regeringen.se.
Det betyder att Sverige befinner sig i ett läge där de nuvarande reglerna är tuffare än många tror – och där de om ett till två år kan förändras i grunden. Precis nu är det den sämsta möjliga tidpunkten att navigera styrelsearvoden utan professionell rådgivning.
Vad styrelseledamöter faktiskt betalar i skatt idag
Under nuvarande regler beskattas ett styrelsearvode som löneinkomst hos mottagaren. Det innebär kommunalskatt på i genomsnitt 32,4 procent (2026), och statlig inkomstskatt om den samlade inkomsten överstiger ca 598 500 kronor per år. Det utbetalande bolaget lägger dessutom på arbetsgivaravgifter på 31,42 procent utöver arvodet.
I praktiken innebär det att för varje 100 000 kronor ett bolag betalar ut i styrelsearvode, kostar det bolaget drygt 131 000 kronor totalt – och ledamoten behåller ungefär 67 000–68 000 kronor efter skatt. För den som sitter i tre styrelser med ett sammantaget arvode på 400 000–500 000 kronor om året, rör det sig om hundratusentals kronor som stannar hos staten – inte hos ledamoten.
Möjligheten att fakturera via eget AB, som under lång tid användes av erfarna styrelseproffs, är efter HFD-domen i juli 2026 nu förenad med klara juridiska risker för de flesta. Den som i dag försöker använda en sådan struktur utan professionell genomgång riskerar att Skatteverket underkänner upplägget och påför skattetillägg.
Det finns ändå utrymme att agera klokt – men det kräver att man känner till reglerna och håller sig informerad om det regelverk som nu är under förändring. Här gör rätt rådgivning störst skillnad.
Var finns handlingsutrymmet?
Finansiella rådgivare som specialiserar sig på högt betalda styrelseledamöter pekar på tre områden där professionell rådgivning fortfarande gör skillnad under nuvarande regelverk:
Avdragsgilla kostnader. Resor, hemmakontor och material direkt kopplade till styrelsearbetet kan i vissa fall vara avdragsgilla som kostnader i tjänst. Regelverket är strikt, men rätt dokumenterat kan det sänka den skattepliktiga inkomsten.
Tjänstepension och privat pensionssparande. Om arvodet tas emot som lön är det pensionsgrundande inkomst (PGI). En rådgivare kan hjälpa till att koppla ett optimalt tjänstepensionssparande till arvodet – och undvika glapp i pensionsskyddet för den som kombinerar styrelseuppdrag med frilansarbete eller eget företag.
Positionering inför regeländringen. Utredningen som tillsattes i september 2026 kan komma att tillåta fakturering via bolag i fler situationer – eller förändra skattesatserna. En finansiell rådgivare hjälper dig att förstå hur olika scenarion påverkar din situation och att agera snabbt när regelverket väl förändras.
Se också hur karriärövergångar på hög nivå hanteras ur ett ekonomiskt perspektiv: Carolina Dybeck Happe och den nya finanschefsrollen – vad din lön egentligen kostar.
Konkret scenario: Emma, 47 år, Stockholm – rätt råd i rätt tid
Ta fallet med Emma, 47-årig vd för ett medelstort tjänsteföretag i Stockholm, som i april 2026 tackar ja till ett externt styrelseuppdrag i ett tillväxtbolag med ett arvode på 180 000 kronor per år.
Scenario A – inget rådgivningsbeslut, inga förberedelser: Emma uppger sin personuppgift för utbetalning och deklarerar 180 000 kr som inkomst av tjänst. Bolaget betalar arbetsgivaravgifter om 56 556 kr (31,42 %). Emma betalar kommunalskatt 33 %: 59 400 kr. Netto: 120 600 kr, varav ingenting är pensionsgrundande utöver den vanliga lönen.
Inget tjänstepensionssparande är kopplat till styrelseuppdraget. Om Emma sitter i uppdraget i fem år och regelverket sedan förändras, har hon under fem år missat möjligheten att bygga upp pensionssparande på uppdragets intäkter.
Scenario B – konsultation med finansiell rådgivare i mars 2026 (månaden innan uppdraget börjar): Rådgivaren (engångskostnad 4 500–6 000 kr) hjälper Emma att:
- Dokumentera och yrka avdrag för styrelsearbetets direkta kostnader: resor till styrelsemöten 14 000 kr/år, hemmakontor 3 600 kr/år. Totalt avdrag: 17 600 kr. Skattebesparing: 5 800 kr/år.
- Koppla ett privat pensionssparande till styrelseintäkterna med upp till det avdragsgilla taket: 52 000 kr/år i avdragsgill pensionspremie. Skattebesparing: 17 160 kr/år.
- Planera för potentiella regelförändringar från 2028 och sätta upp en AB-struktur i god tid om utredningens slutsatser tillåter det.
Netto år ett: Emma sparar 23 000 kr i skatt minus rådgivningskostnad 5 000 kr = 18 000 kr kvar extra i fickan. Över fem år: 90 000–100 000 kr i ackumulerade skattebesparingar och ett påbörjat pensionssparande på drygt 260 000 kr.
Observera: Ovanstående är ett förenklat räkneexempel. Exakta skattekonsekvenser beror på din totala inkomst, övriga avdrag och vilka pensionsformer du redan har. Rådgör alltid med auktoriserad finansiell rådgivare innan beslut fattas.
Vad Annie Lööfs val signalerar
Det är givetvis Annie Lööfs ensak vilka styrelseuppdrag hon väljer. Men hennes karriärval speglar en bredare rörelse: erfarna ledare – från politiken, akademin och storbolagsvärlden – är eftertraktade i svenska tillväxtbolags styrelser. Det är uppdrag med ekonomisk relevans, strategisk tyngd och ett växande regelverk att hålla reda på. Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings riktlinjer för styrelsearbete uppdaterades 2025 och ställer nu tydligare krav på att styrelseledamöter deklarerar eventuella jävsituationer och biuppdrag. Det ökar komplexiteten – men också behovet av professionell vägledning.
I höst gäller detta mer än vanligt. Regeringens utredning, som ska rapportera senast hösten 2027, kan skapa helt nya möjligheter – eller stänga dörrar som många trodde var öppna. Den som inte är förberedd riskerar att agera på inaktuell information, i båda riktningarna.
Vad du bör göra nu
Om du funderar på ett styrelseuppdrag, redan sitter i ett eller vill positionera dig rätt inför det regelverk som kan komma att gälla från 2028, finns det starka skäl att boka ett samtal med en finansiell rådgivare nu – inte när deklarationen lämnas in.
De tre viktigaste frågorna att ta med sig:
- Vad kan jag faktiskt dra av? Identifiera alla avdragsgilla kostnader kopplade till ditt uppdrag.
- Hur optimeras mitt pensionssparande? Säkerställ att styrelseintäkterna inte skapar glapp i din pensionsplan.
- Hur påverkar utredningen min situation? Förstå hur tänkbara regelförändringar påverkar din specifika inkomstbild och var ditt handlingsutrymme ökar.
ExpertZoom kopplar dig direkt med auktoriserade finansiella rådgivare i Sverige som är specialiserade på styrelsearvoden, pensionsplanering och skatteoptimering för yrkesverksamma. En genomgång kan spara dig tiotusentals kronor om året – och ge dig tryggheten att du är rätt positionerad oavsett hur utredningens slutsatser landar. Boka ett inledande samtal redan i dag och ta kontroll över din ekonomiska situation som styrelseledamot.

Elin Lindberg